Den genomsnittliga alkoholkonsumtionen i Europa leder till 100 000-tals nya cancerfall om året – vad tänker Europas regeringar göra?

Den 18-19 oktober samlas representanter från 14 europeiska länder till ett Berzeliussymposium på Svenska Läkaresällskapet. Syftet är att diskutera slutresultaten från det europeiska forskningsprojektet AMPHORA, samt att stimulera till utveckling av effektiva strategier för att förebygga och minska alkoholens skadeverkningar.

Uppskattningsvis dricker 55 miljoner européer så mycket alkohol att det räknas som ett riskbruk. De senaste tio åren har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen ökat till 11 liter alkohol per person och år. Européer dricker dubbelt så mycket alkohol som det globala genomsnittet.

– Vi kommer att presentera vetenskapliga data som visar att alkohol orsakar 136 000 nya cancerfall om året i EU. Med tanke på de allvarliga sjukdomar, skador och det lidande som orsakas av alkohol, är det nödvändigt att Europas regeringar fattar beslut om hur man med effektiva metoder kan minska alkoholens skadliga effekter, säger Antoni Gual, psykiater och specialist i beroendemedicin vid universitetssjukhuset Hospital Clinico i Barcelona. Han är koordinator och projektledare för AMPHORA-projektet tillsammans med professor Peter Anderson.

Svenska Läkaresällskapet står som arrangör av symposiet med stöd från IOGT-NTO, Folkhälsoinstitutet samt Socialdepartementet.

– Vi behöver ytterligare ökade kunskaper, men framförallt ett ökat intresse för en bred forskning kring alla aspekter på alkoholen och dess effekter både på hälsa, välfärd och ekonomisk utveckling. Förhoppningen är också att detta i sin tur leder till ett närmande mellan forskare, praktiker och beslutsfattare och att det ska ge bättre beslutsunderlag för styrande politiker, säger Maria Renström, chef för ANT-sekretariatet på Socialdepartementet.

Peter Friberg är ordförande för Svenska Läkaresällskapet:

– Vid FNs möte förra året om icke smittbara sjukdomar, NCD, identifierade man alkoholkonsumtion som en av de fyra stora riskfaktorerna för att drabbas av livsstilssjukdomar som diabetes, cancer, fetma, hjärt-kärlsjukdomar. Nu pågår en process för att sätta gemensamma internationella mål för att komma tillrätta mer problemen. Här har Sverige en viktig roll att spela.