Elbrist en utmaning för Stockholmsregionen

Det är inte utan att man blir lite fundersam på Stockholmsregionens framtid när man tar del av Stockholms Handelskammares rapport ”Elbrist kortsluter Sverige – Så hindras jobben, bostäderna och den gröna omställningen av elbristen” som nyligen presenterades. Att el är viktigt vet så klart alla men det är lätt att ta den för självklar vilket man inte gör efter att ha granskat nämnda rapport. Snabbt fattar man att det är hög tid att påskynda de planerade utbyggnaderna av stamnätet. Några av de av de effekter som kan ske om det dröjer för länge är:

• En negativ effekt på sysselsättningen motsvarande minst 200 000, sannolikt drygt 400 000, årsarbeten i Stockholm fram till år 2031. Under det enskilda år då gapet mellan efterfrågad och tillgänglig effekt är som störst – vilket i vårt mest sannolika scenario är år 2027 – bedöms antalet sysselsatta vara 117 000 eller 8 procent färre, jämfört med en utvecklingsbana som inte hämmas av elbrist. 

 

• Sammantaget bedöms minst 27 000, sannolikt närmare 50 000, nya bostäder inte kunna realiseras i regionen fram till år 2031. Det motsvarar hela två till tre årsproduktioner av bostäder. Som en indirekt effekt försvinner under några år omkring vart fjärde byggjobb i regionen. 

 

• Ett produktionsbortfall på sammantaget minst 200, sannolikt närmare 500, miljarder kronor i Stockholm fram till år 2031. Under det enskilda år när elbristen är som värst – i vårt mest sannolika scenario år 2027 – reducerar elbristen bruttoregionalprodukten med 130 miljarder eller 8 procent. Det motsvarar närmare 50 000 kr per regioninvånare och år. 

 

• Utbyggnaden av viktig transportinfrastruktur, däribland Stockholms tunnelbana, riskerar att försenas. Särskilt tidplanen för blå linjens förlängning mot Barkarby, med beräknad trafiköppning år 2026, bedöms vara i farozonen. 

 

• Elbristens negativa genomslag på den regionala ekonomin kan i mycket hög utsträckning härledas till regionkärnan, det vill säga Stockholms stad. Omkring 80 procent av den samlade effekten i länet på sysselsättning och produktion samt 60–80 procent av effekten på bostadsbyggande uppstår där. 

 

Problemet

Man konstaterar från Stockholms Handelskammares sida att debatten runt energipolitik kan uppfattas väldigt förvirrande. Det håller nog många med om. Som bekant pratas det om att Sverige har ett betydande överskott av el och att det är ett tillstånd som kommer att fortgå under överskådlig tid. Ja det tycks många överens om och man planerar en fortsatt avveckling av kärnkraft. Men mitt i debatten kan man även höra att bland annat Stockholmsregionen, men även Skåne, inom en snar framtid kan komma att lida stort av elbrist. Förvirrande? Ja kanske, men i rapporten ges ett väldigt tydligt exempel på hur det hela ligger till. Man beskriver kapaciteten på Essingeleden som rent teoretiskt skulle kunna ha mycket mer trafik än man har idag om bilarna körde där jämt över dygnets alla timmar. Och så är det ju inte i verkligheten, det vet alla som någon gång har kört där under rusningstrafik. Likadant är det med el eftersom såväl produktion som konsumtion är, precis som trafiken, ojämnt fördelad över dygnet och dessutom under året. Alla använder ju mycket el under ungefär samma tider på dygnet och mer på vintern än under sommaren. 

En analys av energisituationen i landet måste därför skilja på energibehov och effektbehov. Effektbehovet är den elenergi som efterfrågas per tidsenhet, ofta utryckt i behov per timme, medan energibehovet är den samlade efterfrågan sett över ett helt år. 

Den här kraftiga variationen av elanvändning skapar problem och medför att vi i landet vid kalla vintrar faktiskt kan drabbas av ett elunderskott vilket medför att vi måste köpa in el utifrån. Skulle detta, enligt rapporten, ske samtidigt som en köldknäpp inträffar i norra Europa skulle vi i praktiken kunna hamna i ett läge där elunderskottet är så kraftigt att vissa abonnenter lan tvingas att stängas av. Det är ju ett rätt spektakulärt scenario som faktisk aldrig tidigare inträffat. Lägg där till att det finns närmast gigantiska regionala skillnader i landet, som exempel nämndes en jämförelse mellan Stockholms Län och Jämtland där huvudstaden konsumerar cirka nio gånger mer el än vad regionen producerar medan förhållandena är det omvända i Jämtland. 

Den man i rapporten pekar på som en stor del av problemet för den framtida elleveransen till Stockholm är den succesiva avvecklingen av kärnkraft som ska ersättas av vindkraft som riskerar att stå stilla under flera vinterdagar. Det i kombination med att det är just de regioner som minskar sin elproduktion som växer, framförallt ekonomiskt. Man menar att även om eltillverkningen inte skulle minska kommer den hur som helst att bli mer instabil och det är just det som påverkar dagar med extra mycket elanvändning såsom en riktigt kall vinterdag.

 

Tillväxtscenario 

Den man från Stockholms Handelskammare gjort för att belysa det framtida problem med el som de menar att vi står inför har man tagit fram ett regionalekonomiskt scenario fram till 2040. 

I scenariot antar man att Stockholmsregionen återhämtar sig relativt snabbt efter coronakrisen. Man ser en en konjunkturutveckling som är v-formad och där regionen i stort är tillbaka där vi var, innan corona bröt ut i, i slutet av 2022. Produktion och sysselsättningsgraden alltså densamma som i början av 2020. Den minskade bruttoregionalprodukten (BRP) tror man minska 2020 för att öka såväl 2021 som 2022. I rapporten presenteras siffror i tabeller som vi inte tar med här men som för den som vill veta mer finns lätt tillgänglig på Handelskammarens hemsida. Men man räknar med att BRP under perioden 2020 – 2040 kommer att öka med 2,4 procent per år i genomsnitt. Det är en långsammare tillväxt än under den senaste 20-årsperioden och beror delvis på att befolkningstillväxten har minskat, och antas fortsätta i samma takt, beroende på mindre nettoantal när det kommer till in- och utvandring. Flyttnettot för Stockholm beräknas också stanna upp vilket gör att staden kommer att växa något långsammare än tidigare. Sammantaget innebär detta att tillväxten i BRP förväntas ligga nära, om än något under, genomsnittet för de senaste 15–20 åren. Bostadsbyggandet förväntas ligga stabilt över genomsnittet för de senaste två̊ decennierna samt att de offentliga investeringarna, mätt som andel av BRP, bedöms hålla sig kvar på̊ de senaste årens höga nivåer under prognosperioden.

Handeln förväntas öka rejält bland annat tack vare den så snabbt växande tekniken inom nya e-handelslösningar och med den växer också produktionstillväxten. Man ser i rapporten en förväntad kraftig tillväxt och större ekonomisk tyngd i regionen när det kommer till information – och kommunikationsverksamhet. 

För att översätta det regionalekonomiska scenariot till ett framtida effektbehov har rapportförfattarna utgått från SCB:s och Energimyndighetens energianvändningsstatistik, där elanvändningen redovisas nedbruten på ett antal samhällssektorer. Med ledning av energianvändningsstatistiken har de gjort en bedömning av det framtida effektbehovet i Stockholms län fördelat på följande sektorer: 

 

• Byggverksamhet 

• Fastighetsverksamhet (verksamhetslokaler, hyresrättsfastigheter och bostadsrättsföreningar) 

• Finans- och försäkringsverksamhet 

• Företagsservicefirmor 

• Handel 

• Hotell och restaurang 

• Industri 

• Informations- och kommunikationsverksamhet 

• Jordbruk, skogsbruk, fiske 

• Offentlig verksamhet 

• Hushåll (småhus samt hushållsel i flerfamiljsbostäder) 

• Transporter 

 

Faktiskt så är det så att ovanstående sektorer inte påvisar någon direkt ökad energianvändning. Industri och offentlig verksamhet viss tvärtom en minskad användning men det finns andra som kommer öka sitt energibehov. Till dem som kommer kräva mer är informations- och kommunikationsverksamheter. Alla dessa serverhallar för molnlagring och annat drar mycket el. Sektorn är het enkelt en storförbrukare av el. Ida Warg rabattkod

Man antar alltså från Handelskammarens sida att de flesta sektorer kommer att följa den volymutveckling som dess historiska mönster visar. Som exempel tar vi tre exempel ut den tabell som finns i rapporten: 

Byggverksamhet har ett effektbehov 2020 om 49 MW och har ett troligt effektbehov 2040 om 93 MW vilket ger en årlig tillväxt på 3,2 procent.

Fastighetsverksamhet har ett effektbehov 2020 om 487 MW och har ett troligt effektbehov 2040 om 750 MW vilket ger en årlig tillväxt på 1,1 procent.

Finans- och försäkringsverksamhet har ett effektbehov 2020 om 26 MW och har ett troligt effektbehov 2040 om 14 MW vilket ger en årlig tillväxt på -1,4 procent.

Notera alltså att det finns sektorer med ett förväntat minskat behov. Detsamma gäller även sektorerna handel och jordbruk, skogsbruk och fiske. Industrin har haft en imponerande energieffektivisering över tid vilket resulterat i att tillväxten när det gäller energiförbrukning ligger långt under den reella tillväxten för sektorn i stort när det gäller antal arbeten och produktion. Något som framgår av en av rapportenstabeller bedöms det samlade effektuttaget i Stockholmsregionen att växa med närmare 1 000 MW fram till år 2040. Det motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 1,7 procent per år fram till år 2040, det vill säga en något långsammare tillväxt än ekonomin. Effektuttagets så kallade elasticitet med avseende på tillväxten i den regionala ekonomin bedöms uppgå till 0,7, vilket innebär att för varje procent som ekonomin växer så förväntas effektbehovet stiga med 0,7 procent. Det är en högre elasticitet än under de senaste tre decennierna.

I rapporten svarar man på hur det kommer sig elasticiteten under de kommande tre decennierna förväntas bli så pass mycket högre, trots att framskrivningen baseras på det historiska förhållandet mellan volym och elanvänd- ning i de enskilda sektorerna? Till detta finns det fyra huvudsakliga förklaringar som besvaras och som vi här har kortat ned något: 

 

• Historiska mönster ger inte alltid upphov till en linjär trend. Ett exempel är handel, vars elanvändning per krona förädlingsvärde visserligen uppvisar en tydligt minskande trend över tid, men minskningstakten är avtagande. Det innebär att elanvändningen inom handel även under de kommande två decennierna förväntas växa långsammare än produktionen, men skillnaden i tillväxttakt minskar successivt. 

 

• Bostadsbyggandet förväntas ligga på väsentligt högre nivåer än genomsnittet för de senaste 20–30 åren. Elanvändningen inom bostadssektorn är av lätt insedda skäl intimt sammankopplad med antalet bostäder. 

 

• Sektorn informations- och kommunikationsverksamhet, som inkluderar vital IT-infrastruktur såsom energislukande serveranläggningar, beräknas stå för drygt en fjärdedel av det ökade effektbehovet i regionen. Detta är ett helt nytt utvecklingsspår som tydligt påverkar relationen mellan BRP-tillväxt och elanvändning. 

 

• Fordonsflottan står infor en snabb elektrifiering och den största utbyggnaden av tunnelbanan sedan 1970-talet. Även detta bidrar till att utmana tidigare samband mellan regionens tillväxt och behovet av elkraft. 

 

Att man, Stockholms Handelskammare, målar upp en ganska mörk himmel för framtiden när det kommer till elförsörjning i Stockholmsregionen har ni säkert förstått nu. Och problemet handlar till stor del om brister i stamnätet. Regionen har ju aldrig varit en stor producent av el och alltid varit tvungna att transportera elen utifrån. Sen kan det komma regionala problem framöver när det handlar om el isjälva regionen, alltså att lokalnäten inte räcker till. Detta verkar dock ligga längre fram än det mer akuta stamnätet som gäller elförsörjning i regionen i stort. 

Här kommer det dock att satsas rejält det närmsta decenniet och det kommer att investeras 11 miljarder i upprustning av Stockholmsregionens överföringskapacitet. 

Det finns massor av utmaningar och från Handelskammarens sida har man målat upp tre alternativa scenarier som kan bli verklighet: 

 

• SCENARIO 1 – MEST SANNOLIKT: ELBRIST 2022–2029

Utbyggnaden försenas med två år, vilket bedöms vara det mest sannolika scenariot givet i vilken fas de olika delprojekten de facto befinner sig – en sannolikhetsbedömning som också delas av myndigheter.

 

• SCENARIO 2 – BYRÅKRATISK FORCERING SOM GER NÅGOT LINDRIGARE EFFEKTER: ELBRIST 2022–2027

En utbyggnad som i stort följer Svenska kraftnäts ursprungliga tidplan och som, givet aktuell status för projekten, skulle kräva ändringar i lagstiftning och en betydande administrativ forcering från myndigheternas sida för att förverkligas. 

 

• SCENARIO 3 – FÖRSENING ÖKAR KOSTSAMHETEN YTTERLIGARE: ELBRIST 2022–2032 Utbyggnaden försenas med cirka fyra år, vilket inte kan uteslutas om ett eller flera av de ingående projekten drabbas av mer omfattande förseningar. 

 

Effekten av elbrist

Att en huvudstadsregion lider av brist på elförsörjning kan såklart ge bistra effekter över tid. Några av de som saker som kan drabbas ett produktionsbortfall, minskat antal arbetstillfällen och förseningar i kollektivtrafikens utbyggnad. Man ser framför sig en byggsektor som blir hårt drabbad. När det gäller arbetstillfällen pratas det om minst 200 000 arbetstillfällen jämfört med en utveckling som inte är drabbad av elbrist. 

Dessutom finns risken att osäkerheten bromsar den gröna omställningen som vi har framför oss. Avslutningsvis tar vi med några punkter som belyser de utmaningar vi faktiskt stå inför och som också är målande för det behov av en säker och ökad elförsörjning som krävs:

 

VÄG- OCH TUNNELBYGGEN: 

Vägprojekten Förbifart Stockholm (klart enligt plan 2030) och Tvärförbindelse Södertörn (klart enligt plan tidigast 2033) består till del av tunnlar, som har en hög elanvändning till följd av de stora fläktar som krävs för att ventilera dem. Endast Förbifart Stockholm beräknas när den är färdig förbruka 50 000 MWh per år, vilket ungefär motsvarar elanvändningen i en mindre kommun.

 

ELBUSSAR: 

Elektrifieringen av bussar planeras accelerera under de kommande åren. Länsstyrelsen i Stockholm konstaterar emellertid att det redan idag finns en kapacitetsbrist sett till utrymme för laddning av elbussar på vissa bussdepåer i länet, vilket bromsar utvecklingen framåt.

 

ELBILAR: 

Länsstyrelsen nämner också att icke namngivna elnätsägare i dialog med dem uttrycker en oro för hur de ska hantera hemmaladdning av elbilar, som med dagens teknologi är svår att styra till tider på dygnet där det finns gott om tillgänglig effekt.

 

Källa: Rapporten ”ELBRIST KORTSLUTER SVERIGE

– Så hindras jobben, bostäderna och den gröna omställningen av elbristen”, www.chamber.se

 

Fakta: 

Handelskammaren föreslår ytterligare åtgärder för att mildra konsekvenserna av elbristen i Stockholm: 

 

• STÄRK FÖRETAGSKUNDERNAS STÄLLNING PÅ MONOPOLMARKNADEN för elnät, exempelvis genom en skärpt praxis för hur lång tid en anslutningsprocess får ta och en tydlig prioriteringsordning av förfrågningar. 

 

• SÄKERSTÄLL FJÄRR- OCH KRAFTVÄRMENS KONKURRENSKRAFT, så att den även långsiktigt kan bidra med lokal och planerbar el och värme när el inte i tillräcklig utsträckning kan överföras in till staden utifrån – exempelvis genom att avskaffa avfallsförbränningsskatten och designa elmarknaden så att producenter kan få betalt för planerbar effekt. 

 

• KORTA TILLSTÅNDSPROCESSERNA för byggande av nya elnät betydligt – och skyndsamt. Det sker bäst genom att regeringen snarast gör verklighet av liggande utredningsförslag, men också tar initiativ till en djärvare översyn. 

 

• SLUT EN BLOCKÖVERSKRIDANDE ”EFFEKTÖVERENSKOMMELSE” för att garantera effekttillgången i hela vårt elsystem på lång sikt. En sådan överenskommelse bör avhandla frågor som exempelvis säkerställande av nätkapacitet och prissättning av planerbar effekt. 

 

• TILL SIST, MER ALLMÄNT: Se till att designa verkligt verkningsfulla incitament för kunder att bidra med flexibilitetstjänster och andra lösningar för att jämna ut effektbehovet. Det är inte kundernas ansvar att lösa sin elförsörjning, det ansvaret ligger på det offentliga och på nätbolagen. Som på vilken marknad som helst bör en effektiv incitamentsstruktur och enkla men kraftfulla beteendestyrningsmekanismer (som ”nudging”) vara det lämpliga sättet att ”be” kunderna bidra till systemnytta. I kombination med teknikutveckling som digitalisering och lagringsutveckling finns det stort utrymme för lagstiftaren att lägga fram en visionär plan för ett nytt, mer flexibelt elsystem framåt. Nu är precis rätt tid att starta! 

 

NÅGRA CENTRALA BEGREPP

Effekten är den mängd elenergi som måste tillföras systemet för att möta efterfrågan vid en viss tidpunkt. Effekt mäts i watt (W) och i denna rapport återkommer ofta enheten megawatt (MW), vilket motsvarar en miljon watt.

Elenergin är effekten multiplicerat med tiden och den mäts därför i wattimmar (Wh). I hushållssammanhang talar man ofta elförbrukning i termer av kilowattimmar (kWh), det vill säga tusen wattimmar (Wh).

Den enskilda timme på året när efterfrågan på elenergi är som störst, det vill säga årets maximala effektbehov, kallas för topplast.

Det problem vi beskriver i denna rapport, och som vi förenklat kallar för elbrist, är lokal effektbrist som huvudsakligen är orsakad av bristande kapacitet i stamnätets inmatning till Stockholmsregionen. Ibland kallas denna företeelse också för kapacitetsbrist.