Life science är en viktig bransch för landet och inte minst regionen Stockholm-Uppsala som har massor av bolag i sektorn. För att säkerställa vad Life science faktiskt är så går vi igenom det lite kortfattat. Foto: Micael Widell Stockholmsstil
Life science är en tvärvetenskaplig forskningsgren som ägnar sig åt studiet av biologiskt liv samt inre och yttre förutsättningar för fortsatt liv. De vetenskapliga upptäckterna inom forskningsgrenen har en praktisk tillämpning bland annat inom sektorn. Life science-sektorn omfattar de företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer på kommunal, regional och statlig nivå, som genom sin verksamhet bidrar till att främja människors hälsa. Sektorn omfattar forskning, högre utbildning och innovation, utveckling av läkemedel, medicintekniska produkter och behandlingar, samt prevention, implementering och uppföljning. (Källa: Nationella life science-strategin) Till life science-branschen räknas företag inom biomedicin, bioteknik, medicinteknik och läkemedelsutveckling och -tillverkning, inklusive specialiserade underleverantörer och konsulter. Hit räknas även företag som arbetar med utveckling av diagnostik och behandlingsmetoder samt företag som tar fram produkter och tjänster kopplat till e-hälsa. Sverige har en stark ställning internationellt med en historik av forskning och utveckling i världsklass inom både läkemedel och medicinsk teknik, där flera helt livsavgörande innovationer har sitt ursprung i Sverige, exempelvis Losec, pacemakern och dialysmaskinen. Den privata sektorn omfattar cirka 42 000 arbetstillfällen, och står i dag för en betydande del av exportintäkterna och uppvisar ett ökande antal små forskningsbolag. Sveriges styrkor beror bland annat på en hög utbildningsnivå, stark forskningstradition, högkvalitativa kliniska prövningar och välutvecklade kvalitetsregister och biobanker, en tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och hälso- och sjukvård. Sju förslag för att stärka life science Stockholms Handelskammare vill bidra till att fler får upp ögonen för branschens betydelse för huvudstadsregionen. I en ny rapport presenteras sju förslag för att stärka life science. – Life sciencesektorn utmärker sig genom att den spänner över precis hela värdekedjan. Här finns akademisk grundforskning och startups, här utvecklas medicinteknik och läkemedel, här finns storskalig industriproduktion för den globala marknaden, säger Håkan Tribell, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskamammare. Genom att bidra med stora exportintäkter, högkvalificerade jobb och tiotusentals arbetstillfällen i övriga näringslivet, lägger branschen grunden för en internationellt konkurrenskraftig och attraktiv stad. Det gör att branschen är livsviktig för Stockholm. – Man kan säga att life science är en bransch med hjärta, hjärna och nerver. Som dessutom bidrar till stadens puls, säger Håkan Tribell. Regeringens life science-strategi säger att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Region Stockholm har satt som mål att Stockholm år 2025 vara en av världens fem ledande life science-regioner. Coronapandemin satte hälsofrågorna överst på dagordningen över hela världen. I takt med att flera vaccin togs fram på rekordtid fick också allt fler upp ögonen för life science-sektorns enorma betydelse. I life science har Stockholm en juvel – som är alltför okänd. Stockholms Handelskammare vill bidra till att fler får upp ögonen för branschens betydelse för huvudstadsregionen. Life sciencesektorn utmärker sig genom att den spänner över precis hela värdekedjan. Här finns akademisk grundforskning och startups, här utvecklas medicinteknik och läkemedel, här finns storskalig industriproduktion för den globala marknaden. Mer än 1 500 life science-företag har sin hemvist i Stockholm-Uppsala och tillsammans sysselsätter de över 21 000 personer. Stockholms Handelskammare beräknar att varje jobb inom life science ger upphov till tre jobb i den övriga ekonomin. Totalt handlar det alltså om 84 000 jobb. Genom att bidra med stora exportintäkter, högkvalificerade jobb och tiotusentals arbetstillfällen i övriga näringslivet, lägger branschen grunden för en internationellt konkurrenskraftig och attraktiv stad. Life science marknad är global. Konkurrensen är knivskarp. Stockholms utgångsläge är gott, men det finns utmaningar. Genom den här rapporten vill vi på Stockholms Handelskammare visa vad som krävs för att denna livsviktiga bransch kan fortsätta utvecklas här. Det är livsviktigt – för hela huvudstadsregionen. Life science är en bransch med hjärta, hjärna och nerver. Som bidrar till stadens puls. Handelskammaren har identifierat sju förslag som är viktiga för att branschen ska fortsätta utvecklas: 1. Ge goda förutsättningar för utbildning, fortbildning och kompetensutveckling För att kompetensförsörjningen ska fungera behöver det svenska utbildningssystemet vara bra på alla nivåer – från grundskola till högskola. Den generella kunskapsnivån i skolan behöver stärkas. Till detta kommer behovet av kontinuerlig fortbildning av yrkesverksamma inom skolan. Med en växande life science-sektor ökar efterfrågan på kompetens inom naturvetenskap och teknik. Barn och ungas intresse för natur, teknik och matematik behöver stimuleras tidigt och forskare behöver bli de nya förebilderna för unga. 2. Värna forskning i världsklass • Universiteten är en central del av huvudstadsregionens attraktivitet. Detta är forskningsmiljöer som rankas bland de högsta i världen och attraherar såväl forskare som studenter. Sverige har under lång tid haft gott anseende, men den globala konkurrensen ökar. Vår fortsatta framgång bygger på förmågan att kontinuerligt utveckla universitetsmiljöerna för att attrahera de bästa forskarna och studenterna. Premiera forskare och forskning vars resultat skapar tillämpningar i näringslivet. • Det behöver bli enklare att genomföra företagsinitierade kliniska prövningar i hälso- och sjukvården. Kliniska läkemedelsprövningar har en fundamental roll inom life science. Dessa prövningar leder till att svenska patienter får vara med och testa de nyaste behandlingarna, att den svenska hälso- och sjukvården får tillgång till och kunskap om nya läkemedel och behandlingar samt att sjukvårdspersonal ges möjlighet till fortbildning. Kliniska prövningar kan även göra den svenska life science-sektorn mer attraktiv för investeringar och etableringar. 3. Stärk huvudstadsregionen som talangdestination • Stockholm upplevs som en mycket attraktiv region. Invånarnas kompetens- och utbildningsnivå är hög. Samtidigt är utbudet av kvalificerad arbets- kraft inte tillräckligt med tanke på den starka efter- frågan. Detta gäller både personer att rekrytera och personer att samverka med, till exempel andra företagare och entreprenörer. Flera företag påtalar att det är svårt att attrahera utländska talanger. • Life science-företagen verkar på en internationell marknad med hård konkurrens. Det gäller även på skatteområdet. För att utveckla regionen och Sverige är det centralt att det rent skattemässigt är lätt för företag, experter och chefer att flytta hit för att arbeta. Sveriges inkomstskatt, expertskatt och beskattning av personaloptioner behöver bli internationellt konkurrenskraftiga. Processen att lösa nödvändiga tillstånd för utländsk kompetens är för omständlig och behöver skyndsamt åtgärdas. 4. Förbättra kommunikationen nationellt och internationellt • Arlanda flygplats är central för den internationella konkurrenskraften, där inte minst internationell industriproduktion förutsätter snabb och direkt tillgång till den globala marknaden. Fler direktlinjer till andra större städer runt om i världen behövs. Arlanda knyter också ihop huvudstadsregionen med övriga landet. Tillgängligheten till och inom Arlanda och den växande flygplatsstaden behöver utvecklas för att bli ett infrastrukturnav för hela Mälardalen. • Huvudstadsregionen är Sveriges största arbetsmarknad med över en miljon sysselsatta. En stark axel inom life science finns i den norra delen, Stockholm-Uppsala. I dag råder dock kapacitetsbrist när det kommer till både väg och järnväg. Två extra järnvägsspår mellan Stockholm och Uppsala – det som går under namnet fyrspåret – måste byggas för att möjliggöra fler och punktligare avgångar. • Även E4:an mellan Stockholm och Arlanda lider av kapacitetsbrist. Problemen förstärks när Förbifart Stockholm står klar år 2030. För att undvika återkommande trafikinfarkter behöver E4:ans kapacitet förstärkas, inte minst kring Arlanda. 5. Reformera bostadsmarknaden och satsa på attraktiva stadsmiljöer • Problemen på Stockholms bostadsmarknad är i dag ett av regionens allra största tillväxthinder. Det märks på alla nivåer, men särskilt hos företag som har många unga anställda eller som behöver attrahera arbetskraft från andra delar av landet eller världen. Läget är akut, men samtidigt inte nytt, och problemet kräver därför både kort- och långsiktiga lösningar. Det saknas en fungerande hyresmarknad och amorteringskraven stänger ute många från att låna till ett boende på den ägda marknaden. Kreditrestriktionerna behöver ses över. Satsa på så kallade kompetensbostäder som reserveras för uthyrning till tillfällig utländsk expertis. • När life science-branschen utvecklas bidrar den till en växande stad. De unika hubbarna för forskning och företagande som exempelvis Hagastaden och Uppsala Business Park utgör, skapar ringar på vattnet för hela staden. Dessa miljöer har stor potential att bli några av regionens främsta mötesplatser såväl för medarbetare i företagen som för boende i staden och internationella besökare. Det behöver bli lättare att bygga och utveckla staden, både genom förenklade nationella byggregler och effektivare kommunala planprocesser. 6. Öka digitaliseringen av huvudstaden • Den snabba tekniska utvecklingen inom life science i kombination med utvecklingen inom databehandling och AI, kommer att få en allt större betydelse för forskning och utveckling framöver. Huvudstaden har starka kluster inom både life sci- ence och IKT (informations- och kommunikations- teknik). Dessa kluster kan stärka varandra genom samverkan och innovation. Det gäller inte minst när det kommer till att göra patientdata mer till- gänglig för forskning och behandling och samtidigt skydda denna data mot intrång från obehöriga. • Behovet av så kallad mjuk infrastruktur, däribland tekniska plattformar och digitala servicetjänster, är mycket stort i den nya ekonomin. För life science är digitaliseringen helt avgörande. Stockholm bör därför sträva efter att bli Europas mest uppkopplade huvudstad. 7. Bredda förståelsen för life science och hälsa • Utveckla samverkan mellan sjukvårdens huvudmän, universiteten och life science-företagen. Coronapandemin har satt hälsofrågor överst på dag- ordningen, både i fråga om vad vi pratar om vid köksbordet och vad vi samtalar om inom den globala politiken. Med flera vaccin framtagna på rekordtid har fler fått kännedom om life science-branschens enorma betydelse för att samhället ska fungera och för dess potential att förbättra människors hälsa. Nu behöver vi ta tillvara det momentum som skapats i och med de nya lärdomar vi fått från samarbeten mellan sjukvård, forskning och företag. • En stark trend bland unga är viljan att arbeta med något meningsfullt. Life science handlar om att förbättra människors hälsa och att rädda liv. Ändå är life science som bransch ofta svårbegriplig och betraktas ibland med viss misstänksamhet – eller så är den helt okänd. Branschen behöver ta ett långsiktigt ansvar för att marknadsföra sig i breda målgrupper. Den internationella konkurrensen är stenhård och huvudstadsregionen behöver ta täten genom att skapa goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv, internationellt ledande forskning och smarta innovationer på både kommunal, regional och nationell nivå. Utifrån vår dialog med företag i branschen och i övriga näringslivet, illustrerad genom intervjuerna i rapporten, har vi identifierat sju huvudområden och formulerat femton punkter för att stärka förutsättningarna för life science-företag i huvudstadsregionen och frigöra deras jobbskaparpotential.