Hushå̊llen inledde 2022 med hoppet om att lägga pandemi och restriktioner bakom sig och å̊tergå̊ till en normal vardag. I stället har året som gå̊tt präglats av krig, energikris, skenande inflation, stigande räntor och fallande börs. Den buffert som hushållen byggt upp under pandemin kom nu till användning fö̈r att tackla de allt högre utgifterna. Bland annat har hushå̊llens bolåneräntor stigit kraftigt till fö̈ljd av Riksbankens aggressiva rä̈ntehö̈jningar. Källa: SEB
Vid inledningen av 2022 låg Sveriges styrr̈änta på 0 procent medan den vid utgången av året låg på 2,5 procent. Å̊rets sista räntehöjning på̊ 0,75 procentenheter bidrog till att pressa ner bostadspriserna ytterligare under det fjärde kvartalet. Från toppnoteringen under våren har bostadspriserna minskat med drygt 16 procent i genomsnitt. Os̈äkerheten i ekonomin har ä̈ven lett till minskad riskaptit bland investerare, dä̈r OMXSPI stä̈ngde på̊ minus 24 procent vid å̊rsskiftet. Kombinationen av dessa faktorer bidrog till att nettofö̈rmögenheten minskade fö̈r fjärde kvartalet i följd, vilken så̊ledes minskat under hela 2022. Senast det hä̈nde var i samband med finanskrisen 2008. Hushå̊llens nettofö̈rmögenhet sjö̈nk sammanlagt med 9,5 procent, eller 2 241 miljarder kronor, under å̊ret. Under kvartalet ö̈kade hushå̊llens samlade tillgångar med 4 miljarder kronor till 26 486 miljarder kronor. Medan fastighetstillgå̊ngarna utvecklades negativt under kvartalet, mestadels drivet av fallande bostadspriser, ö̈kade aktietillgå̊ngarna och rä̈ntetillgå̊ngarna. På̊ årsbasis sjö̈nk tillgå̊ngarna med 7,2 procent, vilket ä̈r den stö̈rsta årliga nedgå̊ngen under Sparbarometerns historia. Tillgå̊ngarna bestå̊r av bostäder, fö̈rsäkringar, aktiesparande, fondsparande, sparkonto, premiepension och obligationssparande. Den enskilt stö̈rsta tillgå̊ngen, bostä̈der, utgö̈r naästan hälften av den samlade förmögenheten. Samtidigt motsvarar aktietillgå̊ngarna en tredjedel av fö̈rmö̈genheten. Det innebä̈r att tillgångarna till stor del drivs av utvecklingen på̊ bostadsmarknaden och börsen och endast i mindre utsträ̈ckning av det kvartalsvisa nysparandet. Safira rabattkod Den andra sidan av hushå̊llens balansrä̈kning, den aggregerade skuldstocken, fortsatte att stiga under det fjä̈rde kvartalet. Skulderna steg med 17 miljarder kronor, en ö̈kning med 0,3 procent. Det ä̈r fö̈rsta gå̊ngen under Sparbarometerns historia som skuldö̈kningstakten ä̈r under 1 procent två̊ kvartal i rad. De samlade skulderna har stigit stadigt under hela Sparbarometerns mä̈tperiod. Vid utgå̊ngen av fjä̈rde kvartalet uppgick de till 5.217 miljarder kronor. På̊ å̊rsbasis har skulderna vuxit med 3,7 procent, vilket ä̈r långsammare än föregående kvartal då̊ fö̈rändringen var 5,2 procent. Tillgå̊ngssidan ökade i långsammare takt ä̈n vad hushå̊llsskulderna ö̈kade, vilket gör att hushå̊llens samlade nettoförmögenhet, tillgå̊ngar minus skulder, minskade nå̊got. Hushå̊llens nettofö̈rmö̈genhet sjö̈nk med 0,1 procent och lå̊g vid utgå̊ngen av det fjä̈rde kvartalet på 21.269 miljarder kronor. Hushållens nysparande under fjärde kvartalet uppgick till 76 miljarder kronor. Det ä̈r mindre ä̈n hälften av nysparandet under motsvarande kvartal fö̈rra å̊ret och 13 miljarder mindre ä̈n nysparandet under fö̈regå̊ende kvartal. Nysparandet drevs till stö̈rsta delen av sparande i tjä̈nstepensioner (41 miljarder) och premiepension (16 miljarder). Stark börsavslutning håller upp tillgå̊ngarna • Hushå̊llens aktietillgå̊ngar steg med 506 miljarder kronor. • Fastighetstillgå̊ngarna sjönk med 562 miljarder kronor. • Nysparande på 76 miljarder under fjä̈rde kvartalet. Med stora bö̈rsnedgångar under året slutade fjärde kvartalet i dur med en uppgå̊ng på 10 procent (OMXSPI). Hushå̊llens aktietillgå̊ngar ö̈kade så̊ledes under sista kvartalet och hade fö̈r helå̊ret minskat med 14 procent. Samtidigt fortsatte bostadsmarknaden i moll och priserna sjönk i snitt med nästan 6 procent under kvartalet. Fastighetstillgångarna fortsatte så̊ledes minska ytterligare ett kvartal. Senast fastighetstillgå̊ngarna minskade under två̊ på̊ varandra fö̈ljande kvartal var i bö̈rjan på 2011 i samband med Eurokrisen. Hushållens bruttofö̈rmö̈genhet uppgick vid utgå̊ngen av fjä̈rde kvartalet till 26.486 miljarder kronor. Tillgaångarna steg med 4 miljarder kronor, vilket innebär en ö̈kning på̊ +0,01 procent. Den knappa uppgången under kvartalet berodde på att hushå̊llens aktietillgå̊ngar (+5,8 procent) och rä̈ntetillgå̊ngar (+1,2 procent) steg ungefä̈r lika mycket i kronor som fastighetstillgångarna minskade (-4,5 procent). Medan aktietillgå̊ngarna stå̊r för en tredjedel av hushållens fö̈rmö̈genhet och räntetillgå̊ngarna fö̈r en femtedel, utgö̈r fastighetstillgå̊ngarna 45 procent av tillgångarna. Tillgå̊ngarna fö̈rdelas mellan 5.175 miljarder kronor i räntetillgå̊ngar, 9.261 miljarder kronor i aktierelaterade tillgå̊ngar och 12.051 miljarder kronor i fastigheter. Nettofö̈rmögenheten, tillgå̊ngar minus skulder, utvecklades negativt för fjä̈rde kvartalet i rad och uppgick vid utgå̊ngen av december till 21.269 miljarder kronor. Utvecklingen drevs till största delen av en hårt pressad bostadsmarknad som i takt med de stigande räntorna uppvisade ett fortsatt boprisfall. Det resulterade i en nedgång i hushållen fastighetstillgå̊ngar med 562 miljarder kronor. Om hushållens förmögenhet delas in i fler tillgångskategorier blir det tydligt att bostäder är den enskilt största tillgången på 11.960 miljarder kronor. Det är mer än tre gånger så̊ stor som hushållens näst största tillgång, tjänstepension (3.692 miljarder kronor). Den negativa boprisutvecklingen under året har däremot gjort att tillgångssläget bostäder idag ligger i paritet med värdet de hade under mitten av 2021. Hushållens nysparande på 76 miljarder kronor under det fjärde kvartalet är 54 procent lägre än samma kvartal förra året, och 15 procent lägre än föregående kvartal. Största nysparandet var i tjänstepension på 41 miljarder kronor. Därefter följer premiepension (+16 miljarder), direktägda aktier (+14 miljarder), obligationer (+0,8 miljarder), privat försäkringssparande (-1 miljard), sparande på konto (-4 miljarder) och fondsparande (-5 miljarder). Hushållens sparande fortsätter att minska och nysparandet är lägre än genomsnittet för det fjärde kvartalet de senaste 10 åren (81 miljarder). Sparande på konto är negativt för första gången sedan början på 2015 och kan förklaras av att många hushåll nu har det svårt att få ekonomin att gå ihop och behöver använda sin buffert till ökade kostnader. Att nysparandet minskar går i linje med senaste Sparkollen där fler hushåll planerar att minska sitt sparande kommande halvår. Under de senaste 12 månaderna har hushållen nysparat 406 miljarder kronor, vilket är strax under snittet de senaste 10 åren. Skulder – brant fall i skuldökningstakten • Rekordlåg skuldökningstakt under 2022 • Under kvartalet steg hushållens skulder med 0,3 procent till 5.217 miljarder kronor • Bostadslånen steg med 0,4 procent Under 2022 skiftade det ekonomiska klimatet kraftigt när inflationen steg till den högsta nivån sen början på 90-talet och räntorna steg på bred front i syfte att kyla ner de kraftiga prisökningarna. Tillsammans med rekordhöga elräkningar fick många hushåll se sin privatekonomi utmanas. I takt med att hushållens köpkraft reducerades minskade både möjligheten och viljan att ta på sig stora skulder. Det syns tydligt i den rekordlåga skuldökningstakten där bostadslånen ökar marginellt samtidigt som konsumtionslån och övriga lån minskar. Hushållens samlade skulder ökade med 17 miljarder kronor (+0,3 procent) under kvartalet och uppgick vid utgången av december till 5.217 miljarder kronor. I kronor räknat var det den lägsta skuldökningen från ett kvartal till ett annat sedan början av 1999. Skulderna har stigit stadigt kvartal efter kvartal och motsvarar idag mer än fyra gånger den svenska statsskulden. Skulderna består av bostadslån, studielån hos CSN, konsumtionskrediter och övriga lån hos finansbolag. Övriga lån definieras som utlåning till företagarhushåll exklusive bostadslån samt all utlåning till hushållens icke vinstdrivande organisationer. Bostadslånen utvecklades långsammare än föregående kvartal medan studielånen utvecklades snabbare. Konsumtionslån och övriga lån fortsatte att minska ytterligare under fjärde kvartalet. Hushållens studieskulder (hos CSN) ökade under kvartalet med 1,4 procent från förra kvartalet medan konsumtionslånen minskade ytterligare ett kvartal med 0,4 procent. Även övriga lån minskade för andra kvartalet i rad med 0,6 procent. Senast konsumtionslånen och övriga lån minskade två kvartal i rad var 2015 respektive 2005. Den största delen av lånestocken är bostadslån vilken fortsatte att växa både på kvartalsbasis med 18 miljarder (0,4 procent) och på årsbasis (4,2 procent). Den årliga tillväxttakten, som sjunkit fyra kvartal i rad, har aldrig varit så låg. Hushållens bolåneskulder står för 78 procent av skuldstocken, medan studieskulder och konsumtionslån står för knappt 10 procent av skulderna. Den viktigaste förklaringen till bostadslånens höga andel av den totala skuldstocken är den starka boprisutvecklingen det senaste decenniet. En utveckling som accelererade under pandemin. Bostadslånen är också den enda skuldkategori som aldrig minskat under Sparbarometerns nästan 30 år långa historia. Sedan första kvartalet 2022 har bostadspriserna däremot sjunkit med 16 procent och det mesta talar för att priserna kommer fortsätta falla. Det skulle kunna bryta den ständigt uppåtgående trenden när hushållen inte vill, kan eller behöver ta på sig lika stora bolån. Utvecklingstakten på bostadslån har avtagit kraftigt och aldrig varit så låg. Om den fortsätter att avta och till och med blir negativ eller om den vänder upp igen under kommande kvartal blir en utveckling att följa noga i Sparbarometern framöver. Sammantaget fortsätter hushållens skulder att stiga och når vid utgången av kvartalet en ny toppnotering på 5.217 miljarder. Skuldökningstakten som årlig procentuell förändring är dock på rekordlåga 3,7 procent och har således sjunkit fyra kvartal i rad. Efter flera år av starka uppgångar ser vi nu i stället en ordentligt nedåtgående trend i ökningstakten. Skuldkvot – hushållens räntekvot fortsätter att stiga • Skulderna som andel av förmögenheten ökade till 19,7 procent. • Skulderna som andel av disponibel inkomst sjönk till 192,5 procent. • Räntekvoten steg till 5,5 procent. I SEB:s Sparbarometer studerar vi skulderna både i förhållande till hushållens disponibla inkomster och de samlade tillgångarna. De är viktigt att förstå både hushållens balans- och resultaträkning när man analyserar hushållens skuldsättning. De två måtten fortsätter att dra åt olika håll även under årets fjärde kvartal. Börsen återhämtade sig mot slutet av året medan bostadsmarknaden fortsatte på sin negativa trend vilket sammantaget knappt ökade förmögenheten. Samtidigt ökade skulderna ytterligare. Kombinationen gjorde att hushållens skuldkvot, de aggregerade skulderna som andel av de aggregerade tillgångarna, fortsatte att öka något under det fjärde kvartalet till 19,7 procent (+0,1 procentenheter). Om man i stället tittar på hushållens skulder som andel av disponibel inkomst minskar den ytterligare under årets fjärde kvartal. Under kvartalet växte hushållens disponibla inkomster snabbare än skulderna, vilket resulterade i att skuldkvoten minskar från föregående kvartal och ligger nu på 192,5 procent. Det ena måttet är inte mer korrekt än det andra men den historiska utvecklingen visar att analysen av hushållens skuldsättning inte blir komplett utan att både tillgångar och inkomster inkluderas. För att få en helhetsbild av hushållens skuldsättning är även ett tredje och kompletterande mått viktigt, den så kallade räntekvoten. Den mäter relationen mellan hushållens ränteutgifter och hushållens disponibla inkomster. Den låga räntemiljön har över tid pressat ner räntekvoten till historiskt låga nivåer. En stabil trend sen slutet av 2011 som sedan planade ut runt 4 procent under 5-6 år, vilket sammanfallit med den period Riksbanken hade minusränta. Under 2022 steg inflationen kraftigt vilken också bidrog till att perioden av extremt låga räntor fick ett slut och därmed också den låga räntekvoten. Under kvartalet höjde Riksbanken styrräntan med 75 punkter från 1,75 procent till 2,5 procent. Då många hushåll har kort eller ingen bindningstid på sina lån får en räntehöjning ganska snabbt ett stort genomslag i hushållens ränteutgifter och därmed på räntekvoten. Under fjärde kvartalet låg räntekvoten på 5,5 procent. En ökning med 17 procent från föregående kvartal (4,7 procent) och knappt 50 procent jämfört med samma kvartal förra året (3,7 procent). Senast räntekvoten var på samma nivå var i början på 2014. Vid utgången av december har vi ännu inte sett toppen på inflationen och fler räntehöjningar är att vänta, vilket talar för en fortsatt press uppåt på hushållens räntekvot under inledningen av 2023. Det redan tuffa ekonomiska läget för hushållen kommer med största sannolikhet förvärras ytterligare innan det blir bättre vilket kan komma att få effekter på hushållens sparbeteende under kommande kvartal. De svenska hushållens skuldsituation ser alltså olika ut beroende på vilket mått man använder. Det som är gemensamt för dem är att de aggregerade nominella skulderna stigit under hela mätperioden. Avgörande för hur måtten förändrats över tid har alltså inte varit om skulderna gått upp eller ner utan hur de disponibla inkomsterna, det generella ränteläget och hushållens tillgångar har utvecklats.