Tänk dig en framtid när Europa inte längre ses som en rik kontinent eller befinner sig i toppen bland de teknologiska ledarna…
Det är en tid när Afrika producerar fler studenter med högre betyg än Europa. Europas befolkning minskar snabbt tack vare åldrande och en uttömning av begåvning till öst. Detta ger en bild av ombytta roller: Kina har blivit en stor destination för Europas toppbegåvningar och talanger, vilka har lockats med höga löner. Och Kina är världsledande när det gäller den senaste forskningen och teknologin.
Rena fantasier? Inte. Dessa är beståndsdelar av ett möjligt scenario som lades fram i Bryssel i januari månad av experter och ledande offentliga personer från Europa och Nordamerika vid the Transatlantic Council on Migration, vilka kallar sig själva för en ”idéfabrik” för västerländska regeringar.
Ett av deras huvudråd är att Europa mer aktivt borde ta del i ett ”globalt krig om talangerna” – en jakt på människor med speciella kunskaper och vilka kommer att spela en huvudroll i att avgöra vilka länder som kommer att förbli konkurrenskraftiga och blomstra.
Konceptet verkar strida emot populära attityder i tuffa tider som dessa. Samtidigt som Europa och Amerika kastas in i vad som verkar vara en djup och utdragen konjunkturnedgång, vidtar europeiska regeringar åtgärder för att skära ner invandringen och skicka tillbaka fler illegala invandrare till sina ursprungsländer.
Men det transatlantiska rådet menar att de europeiska länderna nu borde anstränga sig lite extra för att attrahera män-niskor från hela världen som har talang inom till exempel hälsovården, eller besitter specifika kunskaper (som IT) eller ”superkunskaper”.
Stjärnkvalitet
Faktum är att europeiska länder redan är engagerade i en mördande konkurrens om topptalangerna från fjärran platser. De med toppkunskaper kan, framför andra, generera framgångar i form av extraordinär rikedom.
Ta fallet med den skickliga brasilianska fotbollsspelaren Kaka: han skapade historia när han i början av året tackade nej till ett erbjudande från den engelska klubben Manchester City att flytta dit från AC Milan för en slående transfersumma som rapporterades överstiga 109 miljoner euro, och därtill en svindlande lön.
När han tackade nej bevisade Kaka att Europa med sitt topp-kunnande fortfarande kan vara säljarens marknad, trots den ekonomiska krisen. Kaka säger att han vill stanna i sitt adopterade land, Italien, eftersom han trivs där.
En vild tävling om talanger är på gång för att vinna en andel av de omkring tre miljoner studenter i universitetsålder som runt om i världen skrivs in på högskolor och universitet. Det antalet förväntas vara fördubblat vid år 2025. För närvarande leder USA tävlingen men Storbritannien och Australien är strax bakom och nosar. rabattkod Swiss Clinic
En del västerländska länder med en minskande inhemsk befolkning har börjat snegla på dessa studenter, där de flesta kommer från Kina och andra delar av Asien, som en värdefull damm av ”prövade och testade” invandrare med få sociala anpassningsproblem.
Denna strategi har fungerat för Kanada och Australien, där invandrare räknas för mer än en tredjedel av alla deras doktorer, ingenjörer och datorspecialister.
Även i Europa är man på jakt efter denna källa av kunskap. Den ansedda Sciences-Po skolan i Paris (Institutet för politisk vetenskap) har många kurser på engelska för utländska studenter. Tyska universitet erbjuder hundratals kurser på endast engelska för att överkomma språkbarriären.
Tillflöde från Östeuropa
Storbritannien har ofta sett ut som en vinnare i jakten på att attrahera topptalanger och rika individer, från ryska affärsmagnater och afrikanska fotbollsspelare till superstjärnor som Madonna. Och för fem år sedan slog antalet immigranter till Storbritannien rekord, som ett resultat av en enorm ansträngning i att köpa in kunskaper utifrån.
Storbritannien var en av endast tre medlemsländer inom EU som slängde upp sina dörrar för arbetare från Polen och andra östeuropeiska länder så snart de blivit medlemmar i den Europeiska Unionen. Ett massivt tillflöde av skickliga byggnadsarbetare och rörmokare hoppade på det tåget och man fyll-de ett stort håll på den brittiska arbetsmarknaden.
Men nu finns det inte så många jobb kvar till dessa polska ”workers of opportunity” och många vänder hem igen. Kritiken som riktas mot Storbritannien är att denna episod endast visar landet ständiga misslyckande med att utveckla dessa absolut viktiga kunskaper bland sin egen befolkning.
Kriget om talanger kan slå fel
Tyskland är ett exempel på hur kriget om talangerna kan slå fel om det sköts dåligt. Landets industriledare efterfrågade snabba, selektiva immigrationsregler när dom upptäckte att landets högteknologiska utveckling hölls tillbaka genom en brist på tyska arbetare med datorkunskaper.
Ett förslag från den tyska regeringen erbjöd tidsbegränsade visum till IT-specialister från Indien, men det floppade eftersom få IT-arbetare i Mumbai såg erbjudandet som ett välkomnande eller som en chans till en långsiktig karriär.
I år kommer Tyskland, liksom de flesta EU-länderna, att förbinda sig till ett enhetligt europatäckande ”blue card” system som ger tillfälligt visum till blivande immigranter, ett sätt att attrahera dom bästa och smartaste utanför Europa.
Storbritannien har ett eget ”poängsystem” för att attrahera arbetare med kunskaper som passar specifika ekonomiska behov.
EU: s ”blue card” ska ge tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd i två år i arbetslandet. Tillståndet ska därefter kunna förnyas. Efter den inledande perioden ska arbetstagaren även kunna flytta för att arbeta i andra medlemsländer.
Villkoren för att få ett blue card är att arbetstagaren har yrkeskvalifikationer och ett anställningskontrakt med en lön klart över miniminivån i arbetslandet.
Förslaget är framtaget för att EU bättre ska kunna konkur-rerar om kvalificerad arbetskraft med länder som USA, som har sitt ”green card”. Anledningen är att EU-länderna står inför en minskande befolkning och därmed ökad brist på arbetskraft.
Rädsla för kunskapstapp
Immigration är ett mycket känslomässigt ämne och en källa till många internationella spänningar.
Europeiska Kommissionen erkänner en av dessa: behovet av ”etiska” regler för att skydda utvecklande länder från ”negativa kunskapsuttömningseffekter” genom att begränsa rekryteringen från platser där det gör skada.
The Transatlantic Council on Migration pekar på andra osäkra faktorer som skulle kunna hindra ansträngningarna från europeiska länder att sköta immigrationen så att den passar deras egna behov:
Så kallade ”push factors” (faktorer som ger upphov till migration). En befolkningsexplosion i Mellanöstern och Nordafrika betyder att år 2030 förväntas området ha omkring 104 miljoner människor i 20-årsåldern. Många av dom kommer med största sannolikhet försöka ta sig in i Europa, med eller utan tillstånd.
Allmän opposition. Anti-immigrations rörelser verkar vara på gång i många delar av Europa. Även ”kontrollerade” migrationer utgör risker för ras-relationer och social harmoni.
Ändå säger experterna att bilden skulle kunna förändras på oväntade sätt under de kommande 20 åren, då Europa och USA tappar sina dominerande ställningar i världsekonomin och utbildningsnivåerna dramatiskt stiger i Kina, Indien och delar av Afrika.
Redan nu suger Kina in talanger från Väst till sina industri- och forskningscenter. Konjunkturnedgången kommer att slå hårt i Väst och Öst kommer att stiga, enligt projekteringar.
Så småningom kommer kontinenternas roller i det globala kriget om talangerna att förändras – kanske dramatiskt.
Europeiskt näringsliv kan snart få möjlighet att fylla kompetensluckor med högkvalificerade invandrare från utvecklingsländer.
Detta planeras ske under ett så kallat blue card-schema vilket godkändes av Europaparlamentet den 18 november 2008.
Kortet kommer bland annat att garantera högkvalificerade invandrare inkomster 1,7 gånger värdlandets bruttomedellön. EU-kommissionen ser kortet som en mycket viktig komponent för att EU: s forskningssektor ska återhämta sig. Redan innan den ekonomiska krisen hade EU satt som prioritet att minska utflödet av forskarkompetens till USA och Australien.
n