Företagares pensioner

Det finns massor av framgångssagor och det finns mindre roliga berättelser från egenföretagare. En sak som det som det hur som helst talas för lite om är företagarnas pensioner. När Företagarna tittade närmare på denna fråga om pension för egenföretagare var det en del dystra fakta som framkom. Man konstaterade i en rapport som blev resultatet av en större undersökning att företagare är en särskilt utsatt grupp som riskerar att få låga pensioner. Man pekar på låga löner, ojämna löner och till och med att många företagare periodvis inte alls tar någon lön som de stora problemen. Det är dessutom en för liten del av landets företagare som omfattas av tjänstepension.

I den här texten har vi tagit del av en del av den fakta som presenterade i rapporten ”Företagarpensioner – en undersökning om företagares pensionssituation 2020”. Det är Företagarna som ligger bakom rapporten som bygger på en undersökning som genomfördes i slutet av november 2019.

Det konstateras bland mycket annat att landets företagare anser sig inte ha särskilt god kunskap om pensionsvillkor för företagare. Hälften anser sig ha dålig eller obefintlig kunskap medan endast en av tio företagare anser sig ha mycket god kunskap. Trots att var femte företagare är oroade eller mycket oroade över sin ekonomiska trygghet vid pensionen, så är två̊ av fem företagare trygga eller mycket trygga gällande den ekonomiska tryggheten vid pensionen. Mest oroade är soloföretagare. 

I rapporten står även att läsa om pensionssystemets historiska utveckling. Spännande läsning men vi tar inte med något av det här utan konstaterar endast att den finns med. 

 

Ålderspensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna

Som fakta presenteras ålderspensionsavgiften och den kan vara av vikt för alla att hålla koll på. Den allmänna löneavgiften är inte en avgift utan en skatt som infördes 1995 för att finansiera Sveriges inträde i EU. Idag finns dock ingen direkt koppling mellan löneavgiften och finansieringen av EU-medlemskapet. Istället används intäkterna från avgiften till helt andra saker än socialförsäkringar och EU.

Den allmänna löneavgiften har nästan dubblerat från 6,03 procent 2010 till 11,62 procent 2020. Det innebar att den allmänna löneavgiften är högre än ålderspensionsavgiften. Sammantaget betalar företagen årligen in cirka 190 miljarder kronor i allmän löneavgift. Det är en betydande del av statens 1043 miljarder i intäkter.

Idag uppgår den totala pensionsavgiften till 17,21 procent. Arbetstagare betalar själv in 7 procent av sin lön och ersättningar till en allmän pensionsavgift. Resterade 10,21 procent betalas in av arbetsgivaren i form av ålderspensionsavgift.

Det är som bekant dyrt att vara företagare och det är klart att det funkar för dem som har rejält plus i kassan efter månadens inkomster och utgifter är sammanräknade. Men för alla de företagare som kämpar för att få verksamheten att gå runt är det en betydande avgift. Hur ser det då ut med inkomsten bland företagare? Ja av de som deltog i undersökningen framkom följande:

 

På frågan: ”Hur tar du ut inkomst?”

Lön från mitt företag Man 66 % Kvinna 58 %

Tar ut utdelning ur ett aktiebolag Man 39 % Kvinna 19 %

Överskott från enskild firma Man 23 % Kvinna 31 %

Pension Man 22 % Kvinna 8 %

Lön från extra jobb Man 8 % Kvinna 15 %

Köp och försäljning av värdepapper Man 6 % Kvinna 1 %

Ränteinkomster från utlåning Man 5 % Kvinna 1 %

Annat Man 4 % Kvinna 6 %

 

Andelen som tar ut lön från aktiebolag är högre bland de med anställda än soloföretagare. Endast 50 procent av soloföretagarna tar ut lön från företaget. Bland företagare med 1–4 anställda är motsvarande siffra 85 procent, och bland företagare med 5–9 anställa tar hela 96 procent ut lön från företaget.

Bland företagare med aktiebolag uppger 87 procent att de tar ut lön från aktiebolaget. Färre än hälften av företagarna med aktiebolag tar ut utdelning. Bland företagare med enskild firma tar nio av tio (90 procent) ut överskott från enskild firma.

Företagets storlek påverkar också utsträckningen i vilken företagaren tar ut utdelning. Närmre hälften (48 procent) av företagarna med över 10 anställda tar ut utdelning ur företaget. Bland företagare med 5–9 anställda är motsvarande siffra 43 procent och bland företagare med 1–4 anställda tar drygt en tredjedel (36 procent) ut utdelning från aktiebolaget. Bland soloföretagare med aktiebolag tar 31 procent ut utdelning.

Kvinnliga företagare tar i lägre utsträckning ut utdelning än manliga företagare. Knappt var femte företagande kvinna (19 procent) uppger att de tar ut utdelning ur ett aktiebolag. Bland företagande män är motsvarande siffra dubbelt så hög (39 procent).

En annan intressant uppgift som framkommer ur undersökningen är när frågan ”Hur ofta tar du ut lön från ditt företag” ställdes. Då så svaren ut såhär:

 

Soloföretagare

Varje månad 64 %

En eller några gånger om året 28 %

Aldrig eller nästan aldrig 6 %

Vet ej/avstår 1 %

 

1–4 anställda

Varje månad 84 %

En eller några gånger om året 15 %

Aldrig eller nästan aldrig 1 %

Vet ej/avstår 0 %

 

5–9 anställda

Varje månad 91 %

En eller några gånger om året 5 %

Aldrig eller nästan aldrig 0 %

Vet ej/avstår 5 %

 

10+ anställda

Varje månad 96 %

En eller några gånger om året 3 %

Aldrig eller nästan aldrig 0 %

Vet ej/avstår 0 %

 

Löneuttaget påverkas av hur det går för företaget. Nästan var fjärde företagande kvinnor (39 procent) uppger att deras löneuttag påverkas mycket av hur det går för företaget medan 30 procent av företagande män uppger det samma. 

Drygt var tredje företagare (38 procent) uppger att deras löneuttag påverkas mycket av hur det går för företaget. Bland företagare med enskild firma påverkas hälften (50 procent) av hur det går för företaget. Motsvarande siffra bland företagare med anställda är 24 procent. 

I rapporten redovisas även hur mycket lön som företagare tar ut och det skiljer sig rejält. Vi presenterar inte det här utan hänvisar till undersökningen. Men vi kan konstatera att följande mindre smickrande löner från företagare representerades:

”Var fjärde företagare (25 procent) har en lön under 15 000 kr i månaden. Över 71 procent av företagarna har en lön under medellönen i Sverige. Endast var femte företagande kvinna (21 procent) har en lön över 35 000 kr i månaden. Bland företagande män har 29 procent en lön över 35 000 kr i månaden.”

Att vara företagare har många fördelar men inte alltid ekonomiskt. Det står klart efter att gått igenom hela undersökningen. Vill du veta mer så surfa in på www.foretagarna.se så hittar du rapporten där. Nedan presenteras en del fakta från undersökningen men det finns mycket kvar att ta del av.

 

Slutsatser av rapportförfattaren:

Många företagare har en god ekonomisk situation inför sin pension. Relativt höga löner resulterar i en maximerad allmän pension. Företagsägda pensionsförsäkringar, eller tjänstepension, tillför ytterligare till denna grupps pension. Tillsammans med att äga sin bostad, eller amortera på bolånen ger denna grupp av företagare en mycket god utgångspunkt. 

Samtidigt finns en stor grupp företagare som har betydligt sämre läge inför en framtida pension. Åtminstone var femte företagare har en mycket låg lön, eller i värsta fall ingen lön alls. Den lön som plockas ut är ofta också oregelbunden. Därmed har denna grupp en mycket låg allmän pension. Denna grupp saknar som regel också tjänstepension. Soloföretagare är överrepresenterade i denna grupp med både låg allmän pension och avsaknad av tjänstepension. Sannolikt tillhör denna grupp de som saknar tillräcklig kunskap om pensionssystemet och vilka möjligheter till pensionssparande som finns. Det är alltså inte endast en ekonomisk fråga utan denna mer utsatta grupp har också ett informationsunderskott. 

De flesta svenskar har genom decennierna levt i tron om att de blir omhändertagna av staten om de genom sjukdom, arbetslöshet eller ålder får det alltför dåligt ställt. Inga större insatser har gjorts för att förklara att förväntningarna på välfärdsstaten varit för högt ställda. Det orange kuvertet är i detta sammanhang åtminstone ett försök till rimligt ställda förväntningar. 

Företagarna anser att medborgarens egenmakt bör stärkas och ansvaret för den egna tryggheten med den. Detta är något som företagare väl känner till. De flesta företagare har i praktiken stått utanför trygghetssystemen trots att de finansierat dem i hög utsträckning. 

Företagare, som är välfärdens finansiärer, jobbar redan längre dagar, fler dagar i veckan och längre upp i åldrarna. De tar verkligt ansvar. Inte bara för sin egen försörjning och pension utan för alla de nästan 2 miljoner som jobbar i företag med färre än 50 anställda. 

 

Företagarna föreslår:

Återinför avdragsrätt för privat pensionssparande & informationsinsatser

Att öka förståelsen för pensionen bör vara prioriterat. Kunskapen är alltför låg både bland företagare och anställda. Det görs bäst genom att stärka individens ansvar för den egna pensionen, dels genom ökad avsättning till premiepensionen, ett fortsatt valfrihetssystem och genom att återinföra avdragsrätten för det privata pensionssparandet. Dessutom bör ökade resurser läggas på informationsinsatser bland alla grupper på arbetsmarken.

 

Stoppa höjning av ålderspensionsavgiften

Att öka kostnaderna att anställa genom höjd ålderspensionsavgift i arbetsgivaravgifter hämmar konkurrenskraften. Sedan införandet 1995 har löneavgiften nästan åttadubblats, och bara sedan 2010 har den fördubblats, från 6 procent 2010 till 11,62 procent 2020. Det innebär att den allmänna löneavgiften nu är högre än ålderspensionsavgiften. Sammantaget betalar företagen in cirka

 

190 miljarder kronor i allmän löneavgift årligen.

Inför halverad inkomstskatt om man fortsätter arbeta (F-skatt) efter riktåldern

Den som anställer någon efter 65 års ålder betalar endast ålderspensionsavgiften på 10,21 % och inte hela arbetsgivaravgiften på 31,42 procent. För den som arbetar med F-skatt efter riktåldern bör inkomstskatten halveras eller slopas helt. Det skulle ge incitament att arbeta i eget företag längre upp i åldrarna.

 

Avskaffa träda och karens vid generationsskifte.

Om en fåmansföretagare vill lämna vidare sitt företag till en närstående, exempelvis barn, och kunna ta ut en försäljningssumma till 25 % skatt17 måste företagaren dels hålla sig borta från aktivitet i företaget i fem år (karens), dels låta kapitalet i fråga ligga orört i fem år (träda). Detta medför att många fåmansföretag går miste om kompetens och investeringar och att generationsskiften försvåras.

 

Stoppa företagarfientliga förslag i premiepensionsutredning

Hårdare krav på fonder som finns i dagens fondtorg är välkommet. Men förändringar i systemet bör göras med eftertänksamhet och inte yrvaken bestörtning. I sin iver att begränsa fondmarknaden riskerar regeringen att försämrar de mindre och växande företagens möjligheter till finansiering och därmed villkoren för stora delar av Sveriges näringsliv. stronger rabattkod Förslaget riskerar även att minska svenska pensionssparares demokratiska rättighet att investera i och ta del av den värdetillväxt som sker i just mindre och växande företag.

 

Att premiepensionsavsättningen höjs från 2,5 till 5 %

När inkomstpensionen haft en avkastning om ca 3 procent per år har fondtorget i genomsnitt haft en avkastning på 7,5 procent. En större del av pensionen bör därför placeras aktivt. Dessutom stärker det medborgarens egenmakt över sin egen pension.

 

Vad skulle du säga är viktigast för din ekonomiska trygghet på̊ äldre dagar? 

Privat sparande 26 %

Pensionssparande genom företaget 25 %

Överskott/försäljningsvärde i företaget 9 %

Den allmänna pensionen 8 %

Tjänstepension från annat håll 5 %

Annat (t ex fastighet) 20 %

Vet ej / avstår 8 %

 

Vilka former av pensionssparande har du?

Jag sparar privat i bank, fond eller aktier 67 %

Jag äger min bostad / amorterar bostadslånen 65 %

Jag sparar i en företagsägd pensionsförsäkring 46 %

Jag sparar i en privat pensionsförsäkring 36 %

Mitt sparande sker genom att jag bygger upp överskott i mitt företag 30 %

Tjänstepension från annat håll 26 %

Annat 10 %

 

Fakta: Pensionsåldern

Sedan den 1 januari 2020 höjdes lägsta ålder för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. De kommande åren kommer denna ålder sannolikt att höjas ytterligare. Det beror på att åldern för när pension tidigast kan tas ut har kopplats till medellivslängdens utveckling, den så kallade riktåldern. Det innebär att i takt med att befolkningen lever längre höjs också åldern för när pension kan tas ut. Det gäller endast den statliga pensionen och inte tjänstepension. Det är troligt att riktåldern kommer vara 67 år vid 2026 vilket skulle ge en ålder på 64 år för när pension tidigast kan tas ut.

En tumregel Pensionsmyndigheten använder sig av är att pensionen ökar med 6 till 11 procent per månad om förmånstagaren går i pension ett år senare.

 

n