1 april, 2021
Massor av nya medarbetare behövs inom IT-området under de kommande år. Det pratas om tiotusentals tjänster inom programmering, spelutveckling och AI.
Det råder kompetensbrist inom techområdet och än värre kommer det troligen att bli. Fram till 2024 kommer det att krävas anställning av ytterligare 70 000 personer för att möta den utveckling som är pågående. Vi pratar infrastrukturutbyggnad av bredband och 5g, artificiell intelligens som står inför en enorm utveckling, en dataspelsbransch som bara blir hetare och hetare samt en större och större efterfrågan av molntjänster, videolösningar och stödsystem för e-handeln. Vi befinner oss mitt i ett enormt skifte när det kommer till digitaliseringen.
Den pågående pandemin har på många sett visat hur eftersatt vi faktiskt är och vart vi är på väg. Det har varit en enorm ökning av en mängs tjänster från den digitaliserade sektorn. Kanske återgår vi aldrig till det som var innan fullt ut.
– Den digitala omställningen, som påskyndats ytterligare med anledning av coronakrisen, medför en kraftigt ökad efterfrågan på digitala lösningar så som videomöten, molntjänster och e-handel. För att möta denna efterfrågan behövs det innovativa företag och kunniga medarbetare som utvecklar och underhåller digital infrastruktur och digitala tjänster, säger Åsa Zetterberg, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen.
Branschen larmar alltså nu om ett förväntat underskott på 70 000 personer år 2024 om inte kraftfulla åtgärder vidtas. Det framgår i en ny rapport från bransch- och arbetsgivarorganisationen IT&Telekomföretagen.
”IT-kompetensbristen” är IT&Telekomföretagens fjärde kartläggning av kompetensbristen inom den digitala sektorn, och visar att de utmaningar som rapporterades 2012, 2015 respektive 2017 i stort kvarstår.
Enligt 2020-års rapport återfinns bristen på kompetens inom bland annat systemutveckling, artificiell intelligens (AI), IT-säkerhet, användbarhetsdesign, spelutveckling och 5G-teknik.
– I tider av hög arbetslöshet – och då behovet av digitala tjänster och produkter är enormt – har vi alltså en sektor som skriker efter kompetens. Detta är något som regeringen måste hörsamma. Idag tackar företag inom techsektorn nej till uppdrag då de saknar tillräckligt många medarbetare med rätt kompetens. Många jobbtillfällen går därmed också förlorade, fortsätter Åsa Zetterberg.
Även om coronakrisen är utmanande också för delar av techsektorn så beskrivs den totala efterfrågan på digital spetskompetens som ökande över tid. IT&Telekomföretagen efterlyser flera satsningar för att få fler att intressera sig för, utbilda sig och ta steget till jobben inom techsektorn. Branschen behöver fortsatt ta sitt ansvar, men då detta är en samhällsfråga behöver fler bidra. Branschen vill se att regeringen tar taktpinnen för en offensiv och samlad kompetensagenda för framtidens arbetsmarknad.
Man konstaterar i rapporten, vilket de flesta av oss som med vaken blick ser på samhällsutvecklingen troligen också gör, att den genomgripande digitaliseringen som sker gjort techsektorn till en av de viktigaste ingredienserna för framtida tillväxt såväl ekonomisk som sysselsättningsmässigt. Eller framtida, faktum är arr sex av tio nya jobnb som skapades här i Sverige mellan åren 2010 och 2016 var just i denna sektor. Och än större del lär den ta framöver om utvecklingen fortgår som de allra flesta tror att den ska göra.
Att då se kompetensbrist som det stora hindret för sektorn talar sitt tydliga språk, fler måste utbildas för techbranschen. Spetskompetens behövs inom IT, telekom och i andra former av digitalisering.
Vad är techsektorn?
Det är en bred sektor som rymmer ett brett spektrum av verksamheter. Alla som i någon form skapar, utvecklar, levererar och driver system, tjänster och produkter med digitalt innehåll såsom hård- eller mjukvara inkluderat både renodlade leverantörer av hård- och mjukvara och tillhörande tjänster (det som kallas IT- och telekombranschen) och andra verksamheter dar slutprodukterna inte är IT-produkter i sig men där hård- och mjukvara är bärande delar.
Ganska många alltså och det kan man också se i hur många som faktiskt tillhör sektorn – 2018 sysselsattes 216 000 personer inom IT och telekom och branschen omsatte 771 miljarder kronor.
Tio åtgärder
Rapporten listar tio åtgärder som tillsammans ska öka tillgången på rätt kompetens. Ni kan se dem i sin helhet här intill artikeln.
För att råda bot på kompetensbristen föreslår IT&Telekomföretagen 10 åtgärder på kort och lång sikt:
1. Inrätta ett högnivåforum kring digital spetskompetens
2. Säkra att digitaliseringen genomsyrar kunskapsinnehållet i hela skolsystemet
3. Kompetensutveckla lärare så de kan visa både tjejer och killar vägen in i den digitala framtiden
4. Säkerställ att fler tech-studenter – tjejer såväl som killar – fullföljer sina utbildningar 5. Se till att den redan framgångsrika yrkeshögskolan blir ännu bättre
6. Öppna högskolan på riktigt för personer i yrkesverksam ålder
7. Inför techcheckar så att yrkesverksamma får förutsättningar att utveckla sina digitala färdigheter
8. Inför kompetensavdrag för att underlätta för företag att investera i sin personal
9. Attrahera internationella talanger till Sverige och stoppa kompetensutvisningarna
10. Ta gemensamma krafttag för ökad jämställdhet och mångfald inom techsektorn
Nedanstående kategorisering syftar till att trots komplexiteten ringa in kompetensbristen, dvs att både identifiera den och dimensionera hur mycket som behövs inom olika områden, med utgångspunkt i de olika slags produkter och tjänster som levereras. (Med förbehållet att gränserna mellan kategorierna är flytande och att många verksamheter är aktiva inom flera av dem.)
• Digitala tjänster
Utveckling av tjänster inom utbildning, vård, finans, handel, transport etc. där tjänsten i sig är fysisk eller personlig till sin karaktär men där bärande delar levereras digitalt.
• Förvaltning av verksamhetsstödjande IT
Utveckling, drift och underhåll av administrativa system såsom ekonomisystem, kundhantering etc.
• IT-infrastruktur
Installation, drift och underhåll av organisationsintern, till skillnad från publik, infrastruktur, såsom servrar, nätverk och databaser.
• Automation
Kopplas till industriell tillverkning (industri 4.0) men även annan komplex produktion och distribution.
• Utveckling och tillverkning av IT- och
telekomhårdvara
Tillverkning av datorer, nätverksutrustning, mobilteleutrustning och andra komponenter.
• Publik telekominfrastruktur med tillhörande tjänster
Utveckling, drift och underhåll av telenät, såväl bredbands-/fibernät som mobila nät, samt den trafik som förmedlas.
• Projektering och visualisering
Användning av bl.a. BIM (Building information modeling) och CAD (Computer-aided design) för samhällsbyggnad
• Dataspel
Utveckling av mobilspel, konsol- och datorspel och närliggande tjänster, såsom spelmotorer och verktyg, samt system för design, grafik, animation, nätverk, användardata etc.
Tolv drivkrafter
1. Krav på snabb och flexibel leverans av IT-tjänster och system, med nyttjande av bl.a. kontinuerlig leverans, molntjänster och agila arbetssätt
Arbetssätt utvecklas för att snabbare och mer effektivt stödja verksamheters föränderliga behov av digitala lösningar. IT-tjänster och system uppdateras och hålls dagsaktuella utan att kunden/användaren hindras i sin verksamhet.
2. Krav på användbarhet och tillgänglighet/user experience
En allt mer omfattande digitalisering och teknisk utveckling leder till större fokus på användargränssnittet och att göra digitala produkter och tjänster ännu lättillgängligare för bredare målgrupper.
3. Hantering av data-/IT-/informationssäkerhet
Att IT-system och funktioner blir alltmer verksamhetskritiska ställer höga krav på driftsäkerhet och skydd mot olika former av angrepp. En viktig del är hantering av identiteter, hos både fysiska användare och olika maskinelement som kommunicerar med varandra. Stronger rabattkod
4. Automation av produktion och processer, med hjälp av exempelvis robotisering, molntjänster och sakernas internet (IoT)
Produktionskedjor blir allt mer självreglerande med hjälp av insamlade och analyserade data. Information från olika uppkopplade produkter bidrar till att utveckla och optimera både produktion och processer.
5. Tillämpningar inom AI: Data Science inkl. Big Data, maskinlärande, självlärande system m.m. Omfattande tillgång till data skapar förutsättningar för nya, potentiellt revolutionerande, analysverktyg. Både offentliga data och användardata från nätbaserade tjänster och mobila tjänster bidrar till utvecklingen.
6. Regulatoriska krav: dataskyddsförordningen (GDPR) och annan integritetsreglering, upphovsrätt etc.
En större politisk medvetenhet om utmaningarna i en digitaliserad värld, exempelvis kring integritet och säkerhet, leder till nya och ändrade regelverk som kräver anpassningsbarhet i både privat och offentlig sektor.
7. Mobil kommunikation, med hjälp av sensorer, mobila nät och sammankopplingar via sakernas internet (IoT)
Allt fler maskinelement kan sammanlänkas i nätverk. Effektivare sensorer och mobil kommunikation möjliggör fler ”smarta” objekt som interagerar med varandra.
8. Krav på hållbarhet: Klimatanpassning, cirkulär ekonomi, arbetsförhållanden hos underleverantörer m.m. Det ställs idag allt högre krav på hållbarhet både från statligt håll såväl som från marknaden. IT-och telekombranschens kunder ställer ökade krav på att bidra till klimatanpassning, ökad cirkulär ekonomi och livscykeltänk samt även arbetsförhållanden hos underleverantörer.
9. Framväxten av nya tekniska möjligheter, som AR/ VR (”förstärkt/virtuell verklighet”), 3D-modellering och produktion, bildanalys och ansikts-/mönsterigenkänning
Uppfinningar och innovationer som radikalt förändrar hur produkter och tjänster både produceras och konsumeras. Effekterna kan vara inledningsvis vara små och ”hype”-präglade, för att efter hand helt omdana verksamheter och sektorer.
10. Globala trender i relationer mellan leverantörer, kunder och anställda: värdenätverk, partnerskap, konsolidering och flexibla former för att anställa eller anlita arbetskraft
Stort förändringstryck påverkar affären. För att klara konkurrenstrycket och höja produktivitetstillväxten sker en stark specialisering, med en uppdelning av produktionen utmed globala värdekedjor.
11. Prestandakrav på telekominfrastruktur
I takt med att mängden kommunicerade data ökar ställs större krav på telekominfrastrukturens prestanda och kapacitet.
12. Elektronisk handel med tillhörande utveckling av transport-, logistik- och betalningslösningar
Nya betalningsmetoder underlättar finansiella transaktioner och gör dem säkrare. Allt större del av handeln blir elektronisk och fysisk valuta – sedlar och mynt – används i mindre utsträckning än tidigare.