Det har väl knappast undgått någon att vi står inför stora utmaningar när det gäller klimatet framöver. Det är självklart något som även smittar av sig på handeln. Dels genom ett eget ansvar och miljömedvetenhet men också för att konsumenterna i stor utsträckning vill och ibland kräver det.
Tittar man lite i svensk Handels hållbarhetsundersökning 2015 kommer flera intressanta fakta fram. Bland det som slår en är att kvinnor är så pass mycket mer intresserade av att företaget de handlar av arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor än vad män är. Man kan ju undra om män är mindre intresserade av att deras barnbarn ska kunna ha ett drägligt liv än kvinnor är? Eller är det bara allmän lojhet? Svaret lär vi inte hitta i dag utan nöjer oss med att konstatera detta som ett faktum. Konsumentmakt är intressant och spännande och visar att det verkligen finns. Att sju av tio konsumenter tycker det är viktigt att den butik de handlar av är viktigt eller åtminstone ganska viktigt får många butiksägare att agera i en hållbar riktning. Det rä ju faktiskt så att butiker riskerar att förlora kunder om de visar ett ointresse för dessa frågor. Här kommer tre kommentarer om just hållbarhetsfrågan från tre företag som finns med i rapporten. Deras svar tyder alla på att något positivt i själva tänket runt dessa frågor definitivt har hänt under de senaste åren. ”Vi har jobbat stenhårt med att utveckla vårt sortiment för att det ska vara möjligt att konsumera hållbart. Många väljer till exempel butik utefter det ekologiska sortimentet. Den ekologiska försäljningen ökar fantastiskt bra.” Katarina Rosenqvist, hållbarhetschef på Lidl Sverige ”Vi vet att våra kunder tänker på hållbarhetsfrågan när de handlar hos oss, men inte i lika stor utsträckning som när de handlar livsmedel. Vi har ”Bra val”, en guide till de produkter i vårt sortiment som tar extra hänsyn till människor och miljö. Försäljningen av ”Bra val” ökar, men vi skulle gärna se att efterfrågan var än mer påtaglig.” Anita Falkenek, hållbarhetschef Åhléns ”Vi var tidiga inom klädhandeln att börja ta betalt för påsarna i våra butiker. Vi vill minska mängden plast i samhället, och behöver man ändå en påse, så går överskottet till Naturskyddsföreningen. Responsen har till 99 procent varit positiv. En del tycker inte att de ska behöva betala för påsen, men när syftet förklaras så är de allra flesta med på tåget.” Fredrik Henriksson, hållbarhetsansvarig Indiska. Tittar man på ovanstående uttalanden förstår man att konsumenternas makt är stor men att det också hänger på handlarna. Indiska föregår med ett gott exempel som införde tänket runt påsarna på eget initiativ medan man kan önska att Åhléns blir lite mer egentänkande och inte väntar på önskemål från enbart kunderna. Social hållbarhet Det moderna samhället är ju inte bara påfrestande på miljön utan även på många medborgare. Det finns ett utanförskap som måste ses som ett gemensamt ansvar att komma åt. Men det handlar också om att värna om sina anställda så att de trivs på jobbet och kan utvecklas. Det kallas social hållbarhet och många företag jobbar aktivt med att främja såväl mångfald som jämställdhet i företaget. Detaljhandeln står sig bra i jämställdhetsfrågan jämfört med många andra branscher och 49 procent av cheferna är kvinnor. När det kommer till socialt ansvarstagande i andra länder, det vill säga när handlare importerar varor, så har man i undersökningen ställt frågan så att handlarna har kunnat gradera sitt svar baserat på hur väl påståendet överensstämmer med företagets syn. Där hade 65 procent av de tillfrågade åtminstone koll på var produkterna tillverkades men inte fler än 23 procent har en policy runt företagens krav vid inköp och produktion. Lite väl lågt kan man tycka efter alla debatter och artiklar som skrivit i ämnet. Så här såg det ut i rapporten, alltså så stor procent som instämmer i påståendet: • Vi känner till i vilka länder våra produkter tillverkas 65 % • Vi ställer krav på god arbetsmiljö för arbetare i fabriker hos våra leverantörer 43 % • Vi har en policy som beskriver företagets krav vid inköp/produktion 33 % • Vi ser löpande över inköpsrutiner och gör en riskanalys utifrån produktkategori och ursprungsland 31 % • Vi samarbetar med andra företag i branschen kring frågor som rör bättre villkor och arbetsmiljö för arbetare i leverantörsländer 23 % Onekligen procent som kan bättras på från handelns sida och där man kan önska att konsumenterna börja ställa något högre krav på företagen. Som sagt, konsumentmakt fungerar verkligen och företagarna är sällan dummare än att de lyssnar på önskemål och krav från dem som det är tänkt att de ska tjäna sina pengar ifrån. Det visade sig i undersökningen att åtta av tio konsumenter bryr sig mycket om under vilka förhållanden en produkt har producerats. Kan det i högre grad komma fram till handlaren ör mycket vunnet ur ett socialt ansvarstagande. Men det visade sig också att social hållbarget kräver mer kunskap från vissa typer av företa och den ökade internationella handeln ställer krav på tydligare policys. Djurens välmående tycks ligga de svenska konsumenterna nära hjärtat och handelsföretagen får ofta frågor som rör djuromsorg. Det tycks dock finnas en uppfattning om att dessa frågor är svåra att besvara. Som det står i rapporten: Det är lätt att formulera djuromsorgskraven, men betydligt svårare att kontrollera att kraven efterföljs. Slit och släng Tanken om en cirkulär ekonomi frodas bland såväl branschen som hos konsumenterna. Alla är överens om att konsumtion alltid kommer att behövas men att vi ändå måste minska förbrukningen av jordens resurser. På sikt finns det mål om ett slutet kretslopp men vi är i dagsläget långt ifrån det målet kunskapsmässigt. Men det har startas på vissa håll och bland annat klädbranschen har börjat ta emot förbrukade varor för att de ska återanvändas och återvinnas. Elektronikbranschen har länge erbjudit just möjligheten att lämna tillbaka gamla varor för återvinning. Ett synsätt som börjar sprida sig. Bland konsumenterna framkom det att 26 procent tror sig köpa mer begagnat under det kommande året medan 22 procent tror att de kommer reparera fler varor under året. Precis som i exemplet tidigare om att känna igen sig i ett påstående har man gjort samma sak när det gäller företagens arbete med miljö- och klimatfrågor. Här är några exempel på hur företagen ser över den egna resursförbrukningen: • Vi arbetar aktivt med att förbättra vår egen avfallshantering 66% • Vi arbetar aktivt med minskad energi och resursanvändning 56% • Vi erbjuder våra kunder reparationstjänster 41 % • Vi väljer aktivt varor utifrån hållbarhet 32 % • Vi erbjuder våra kunder möjligheten att lämna tillbaka varor i butiken 29 % Även här kunde man kanske önska att en högre procent på samtliga punkter. Men det positiva är att inställningen börjar ändras och att det här faktiskt är i sin linda och att mycket troligen kommer hända närmsta åren. Det är många i samhället som jobbar på att sprida budskapet om behovet av ett fungerande kretslopp mellan människa och moder jord. Kommunikation Det gäller för de företag som tänker på hållbarhet att även kommunicera ut detta till slutkonsumenten. Skyltningen i butiken är en av de viktigaste kanalerna men även märkning av produkterna. På frågan hur väl företagen instämmer i påståenden kring arbetet med transparens och kommunikation av företagets värderingar blev utfallet så här: • Vi arbetar aktivt med att förbättra vår egen avfallshantering 36 procent • Vi underlättar för våra kunder att göra medvetna val genom olika märkningar på produkter, skyltning i butik och på hyllkant, webb och appar mm 32 % • Vi undersöker kontinuerligt kunders efterfrågan angående hållbara produkter och tjänster 24 % • Vi berättar om vårt hållbarhetsarbete på t ex hemsida, sociala medier och i tryckt material 23 % • Vi informerar kunder och andra intressenter om hur man kan bli mer hållbar / miljövänlig i sin konsumtion 17 % Sammanfattningsvis kan vi konstatera att drivkraften för ett ansvarstagande i dessa frågor faktiskt är viljan av att bidra men att den ekonomiska aspekten också är väldigt viktig. Sju av tio företag menar att deras hållbarhetsarbete har gett ekonomisk effekt även på kort sikt och åtta av tio företag att det ger effekt på lång sikt. Lönsamhet och varumärkesidentitet i kombination med möjligheten att locka rätt medarbetare till företaget blir tillsammans en stark drivkraft.