Hur ligger vi till med klimatomställningen tro? Ja det är en stor fråga vars svar inte får plats fullt ut här. Men i den här texten tar vi tempen på klimatomställningens utveckling. Vi har tittat närmare på ett antal rapporter som släppts senaste månaderna för att få en viss inblick i omställningsarbetet och dess medföljande krav.
Hur går det egentligen med klimatomställningen och hur arbetar svenska företag för att följa med i utvecklingen. Man kan lugnt säga att det finns såväl positiva som negativa saker att berätta om när man tittar på frågan lite från sidan. Gigantiska utmaningar blandas med ett flertal framgångar i mindre skala såsom innovationer och politiska beslut. Men att det är en utmaning som heter duga råder knappast någon tvekan om. Om vi tittar lite på senaste tidens rapportering kan man konstatera att lösningen på utmaningen självklart ligger på ett politiskt plan men också att näringslivet spelar väldigt stor roll och att många inom näringslivet verkligen tar sin roll på allvar. En utmaning som nyligen diskuterades flitigt var den om klimatomställningens elförsörjning.
Förändring på EU-nivå
För en tid sedan släppte Naturvårdsverket en ny rapport där det konstaterades att svensk industri har goda möjligheter att minska sina utsläpp kraftigt fram till 2045 men att det då måste ske en förändring på EU-nivå. Från Naturvårdverkets sida hävdar man att EU:s generösa utdelning av gratis utsläppsrätter måste tas bort. Rapporten ”Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen 2019” som Naturvårdsverket släppte på eget initiativ visar att om svensk industri följer nuvarande färdplaner kommer utsläppen av växthusgaser att halveras till 2045. I rapporten lyfter man fram planerna på kolfri stålframställning vid SSAB och koldioxidinfångning vid Cementa och Preem och pekar på att dessa beräknas ge effekt. I samband med att rapporten släpptes uttalade man sig från Naturvårdverket om att det visserligen sker en hel del från företagen själva och att teknikutvecklingen kommit långt och att prognosen faktiskt ser bättre ut nu än för bara ett år sedan. Men man sa också att det krävs betydligt med för att nå ända fram Riksdagens mål är att Sverige ska nå netto-nollutsläpp av växthusgaser senast 2045. För att nå dit måste utsläppsminskningarna inom industrin bli betydligt större. Rapporten pekar på ett antal olika lösningar, som i viss mån redan finns tillgängliga. Några exempel som nämns är effektivare materialanvändning, att satsa på produkter med längre livslängd och att öka materialåtervinningen. På EU-nivå skulle sådana åtgärder kunna minska utsläppen från stål-, cement- och kemiindustrin med 60 procent. Exakt hur siffrorna skulle bli för Sveriges del går dock inte att säga då specifikt underlag saknas. Vi lämnar den rapporten nu men håller oss kvar hos Naturvårdverket. Här presenterade man nämligen alldeles nyligen resultatet av en utredning som regeringen ligger bakom och som är väldigt intressant att ta del av.
Negativa utsläpp genom bio-CCS
Sveriges klimatmål till 2045 innebär att utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser ska vara minst 85 procent lägre år 2045 jämfört med 1990. Eftersom vissa utsläpp är svåra att undvika, till exempel från jordbruket, får kompletterade åtgärder tillgodoräknas för att nå målen. Som kompletterande åtgärder räknas upptag av koldioxid i skog och mark, avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen samt verifierade utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser. Regeringen har låtit utreda om hur bland annat ökat upptag av koldioxid i skog och mark och bio-CCS kan bidra till negativa utsläpp. Resultatet från utredningen; Vägen till en klimatpositiv framtid SOU 2020:4 presenterades i slutet av januari och visade en hel del spännande. Bland annat att biogen koldioxid kan avlägsnas genom att kombinera biomassaanvändning för energiändamål med avskiljning och lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS eller BECCS (Bio-energy with carbon capture and storage). Bio-CCS minskar då koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Sverige har en stor potential för bio-CCS då de befintliga utsläppen av biogen koldioxid är stora. De är dessutom koncentrerade till stora anläggningar och många befinner sig längs kusten, vilket underlättar frakt till lagringsplatser.
Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan
En annan viktig del i arbetet med Sveriges minskade utsläpp är en ökad användning av biobränslen inom industrin, uppvärmning i bostäder och lokaler samt i el- och fjärrvärmeproduktionen. Biobränslen orsakar utsläpp av biogen koldioxid från biomassa som ständigt kan nybildas. Utsläppen av koldioxid från förbränning av hållbart producerad biomassa förstärker inte den naturliga växthuseffekten på lång sikt. Vid förbränning av fossila bränslen släpps däremot koldioxid ut som innehåller kol som togs upp för miljoner år sedan. Detta ökar koldioxidhalten i atmosfären och bidrar till växthuseffekten och ett förändrat klimat. Biomassan måste dock uppfylla särskilda villkor för att vara hållbar ur klimatsynpunkt. Uttaget av biomassan får till exempel inte överstiga tillväxten och det måste ske återplantering av träd eller växter.
Elförbrukning efter klimatomställningen
En annan fråga som varit på tapeten senaste tiden och som handlar om klimatomställningen är elförbrukningen. Från Svenskt Näringslivs håll menar man att klimatomställningen kommer att kräva massor av mer energi eftersom elanvändningen kommer att öka. Detta samtidigt som fossila energikällor ska bytas ut mot rena och klimatvänliga energikällor. Svenskt Näringsliv gör bedömningen att elbehovet ökar med minst 60 procent till år 2045 jämfört med dagens behov. Det innebär en ökning av elanvändningen från dagens 126 TWh till 200 TWh. Det ökade elbehovet är lika stort som den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland. Klimatomställningen är inte det enda som bidrar till den ökade användningen av el utan prognosen bygger även på förväntad ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt. Sen kommer klimatomställningen såklart bidra till ny teknik där mer el kommer att behövas till elektrifieringen inom transportsektorn, etablering av nya verksamheter, batterifabriker, större och fler datacenters och mycket annat.
Viktiga slutsatser
I rapporten har man tittat på elförbrukningens framtid år 2045 från tre sektorer: industrin, transportsektorn och byggnader. Inom sektorn byggnader ingår bostäder, service och serverhallar. Vi ska inte grotta in oss allt för mycket i denna rapport men tar här med tre viktiga slutsatser eller antaganden från rapporten som ändå belyser den elutmaning vi står inför: • De senaste åren har bedömningarna av industrins framtida elbehov ökat för varje rapport i ämnet. Det finns därför anledning att ta höjd för att en framgångsrik och klimatanpassad svensk industrin kommer att ha ett högre elbehov år 2045 än vad de senaste rapporterna anger. Ökningen av elanvändningen i industrin kommer med största sannolikhet inte att vara linjär, utan kommer att öka stegvis när nya tekniker implementeras. • Tillgången på nödvändig infrastruktur för eldrivna vägtransporter i form av laddstolpar och elektrifierade vägar kommer att ha stor betydelse för hur snabbt transportsektorns elbehov ökar. • Antalet datacenter i landet ökar snabbt. Det finns ingen officiell statistik över antalet serverhallar och deras elanvändning idag, men år 2013 var den installerade effekten i serverhallarna 150 MW, vilket vid full effekt motsvarar en årsförbrukning på omkring 1,3 TWh. IVA:s bedömning av datacentrens elanvändning år 2045 pekar på en årsförbrukning som uppgår till omkring 10 TWh. Teknikföretags bidrag till klimatomställningen Utmaningar finns det massor utav. Men som ni har läst här ovan finns det utöver utmaningarna och mycket som går framåt. Kunskapen ökar och nya innovationer tas fram. En väldigt rolig rapport att ta del av är en som arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen släppte i slutet av januari och som fått namnet ”Framtidens transporter – Goda exempel för ett hållbart samhälle”. Vem vill inte ta del av goda exempel? Klart vi kikar lite närmare på vad den hade att säga. Redan i inledningen sätter man tonen för vad företag faktiskt kan bidra till när det koller till klimatomställningen: ”Bland Teknikföretagens medlemmar finns många av de företag som sitter på̊ lösningar till de här globala samhällsutmaningarna. Dessa bolag är världsledande när det gäller ny teknik och moderna tjänster inom transportsektorn. Det handlar bland annat om självkörande fordon, konvojkörning, delade data och teknik för elektrifierade fordon. Teknik som väntas få sitt stora kommersiella genombrott inom kort. Från Teknikföretagens sida vill vi driva på̊ de förändringar som behövs för att nya arbetssätt, tekniker och tjänster ska få fotfäste och spridas globalt på en växande marknad.” Politiska beslut tack! Teknikföretag har såklart en enorm möjlighet att bidra till omställningen. Samtidigt måste det såklart till politiska beslut och visst blir man lite förskräckt när man läser följande citat i rapporten: ”Företagen vill ställa om. De ser affärsmöjligheter i klimatomställningen. Det är nästan så att företagen nu jagar politikerna på̊ att få till beslut, istället för tvärtom. Näringslivet vill och kan leverera lösningar. Men då måste de också̊ bli kaxigare och ta en större roll i samhällsdebatten, så att de får den politik de behöver” Citatet kommer från Svante Axelsson, som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Lite skrämmande ut ett politiskt håll men självklart bra att företagen tycks ta tag i stafettpinnen. Förhoppningsvis vaknar den breda politiken också snart och ger alla förutsättningar för företagen att lyckas med omställningen fullt ut. I rapporten skrivs det om flytande biogas som ersättning för dieseln. Här menar man att det finns en utsläppsvinst på 90 procent att tjäna för transporter. En rejäl minskning av utsläpp alltså och man lyfter fram en ny teknik som Volvo tagit fram – två lastbilsmodeller som drivs på gas och har samma prestanda som motsvarande lastbilar som använder diesel. Det går även att läsa om framgång för klimatmålet när det kommer till sjöfarten. Vilket är viktigt eftersom sektorn står för en stor och växande andel av koldioxidutsläppen. Men genom en avancerad teknik från företaget ABB Marine går det idag två av ForSeas färjor mellan Helsingborg och Helsingör som helt har eliminerat utsläppen. Man hör idag med batterier istället för med diesel. Det är något som blir spännande att följa med i utvecklingen för att se vilken påverkan tekniken kan komma att ha på sjöfarten i stort om några år. Tåg och tågtrafiken Rapporten innehåller en hel del spännande läsning som skänker tillförsikt även om utmaningarna också nämns. Vi ska inte gå in på allt som det står om utan rekommenderar läsarna att själva gå in på Teknikföretagens hemsida och ladda hem rapporten för att läsa om spännande projekt inom biogas, batteridrift, elvägar, stadstransporter, infrastruktur, elfordon och mycket mer. Men vi ska ta upp ett ämne till som nämns innan vi rundar av. Och det handlar om tåg och tågtrafiken. Det handlar om ett effektivt signalsystem som gör det möjligt för tågtrafiken att öka i Europa. Ett system som dessutom höjer säkerheten och minskar kostnaden för underhåll. Det är Bambardier och Siemens som utvecklar detta system som ska ersätta gamla system oh som kommer att innebära att det går att ta sig med tåg genom hela Europa utan tåg- eller förarbyte. Från företaget Bombardiers sida tror man att utvecklingen inom tåg kommer att gå mot on-demand, det vill säga att behovet snarare än tidtabeller kommer att styra när och var ett tåg avgår och mot vilken destination. Självklart måste det satsas mer på järnvägsinvesteringar än vad det görs idag för att detta ska bli verklighet. Men så lär det säkert på sikt bli, vi människor lär ju inte resa mindre i framtiden utan snarare mer. En spännande utveckling kan vara i sin linda. Håll modet uppe Att känna hoppfullhet är viktigt. Självklart ska man se molnen som tornar upp sig men att solen till sist tittar fram är en viktig vetskap för att hålla modet uppe. Därför är det kul att läsa om företag som ligger i framkant när det gäller teknik som kan förändra och förbättra förutsättningarna. Svenskt Näringslivs nyhetstjänst fPlus presenterade en lista över Sveriges 26 coolaste klimatprojekt. En lista som man kan bli glad över. Vilka fantastiska företag vi faktiskt har i Sverige och vilka häftiga innovationer det finns. Här presenterar vi de 15 första på listan. Vill ni se resten så besök fPlus hemsida. 1. Världsunikt fossilfritt stål från Sverige Svenska SSAB står för drygt tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp och är därmed den enskilt största utsläppskällan. Men företaget har en ambitiös plan för att ändra på det. Målet med Hybrit är att produktionen ska vara helt koldioxidfri 2045. 2. Volvos elbussar rullar redan… Svensk fordonsindustri ligger i framkant internationellt. fPlus har valt två spännande projekt, för det första Volvos elbussar (som redan nu rullar) och ABB som har skapat flashladdningsteknik som kan användas på elbussar. 3. … och så har vi den autonoma ellastbilen Den autonoma och elektriska lastbilen svenska Einride kör varor åt Coca-Cola i Stockholm. 4. Flytande biogas ersätter diesel och bensin Både Scania och Volvo har idag speciella lastbilsmodeller som går att köra på flytande biogas. Just nu byggs flera tankstationer i landet. 5. Har du råd att inte köra på svenskt biobränsle? Skogen blir inte bara till papper och plank, om någon trodde det. Lignol är en produkt från skogen som RenFuel vill använda. Genom att blanda in det i raffineringen av bensin- och dieseldrivmedel skulle man kunna sänka ett fordons koldioxidutsläpp med 90 procent. Samtidigt vill Preem göra Sverige helt självförsörjande på biodrivmedel. 6. En gigantisk batterifabrik i norr Det går inte att förbise Northvolt vars ambitiösa satsning att bygga en batterifabrik i Sverige har gett genklang i hela världen. 7. Svenska elflygplanet som snart kan lyfta Det svenska elflygplanet har fått stor uppmärksamhet. Första planet från nystartade Heart Aerospace ska ta 19 passagerare och ha en räckvidd på 400 kilometer. Även om det kvarstår många hinder på vägen är planet ett lysande exempel på svenskt nytänkande. Flygbolaget Bra är också först i världen att erbjuda alla resenärer att välja biobränsle till sin flygresa vid bokning. 8. Svenska alger gör att kossor rapar mindre Göteborgsbaserade Swedish Algae Factory arbetar med alger som kan göra solceller mer effektiva och göra vatten renare och användas som UV-filter i solkrämer, färger och plaster. Ett annat svenskt alg-projekt gör att kossor rapar mindre. Forskare har kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan. Volta Greentech är också specialiserat på att minska metanproduktionen. Ett sjögräs som växer vilt i framförallt Sydostasien är lösningen. 9. När segelfartygen tar över igen Vem trodde att segelfartyg tillhörde det förgångna? Wallenius Marine utvecklar ett koncept för vinddrivna fartyg som med hjälp av stående vingar seglar med omkring tio knops fart. Sjöfarten står idag för stora utsläpp. 10. Grön betong minskar utsläppen Projektet med Grön betong kan innebära att koldioxidutsläppen minskar med 52 procent för vissa användningsområden, menar Skanska. Utmaningen är att traditionell betong innehåller cement vilket ger upphov till koldioxidutsläpp vid framställningen. Inom byggbranschen finns flera andra spännande projekt, som att bygga höghus i trä. 11. Fånga in koldioxiden istället – dyrt men görbart Tekniken är omdiskuterad, bland annat för att den fortfarande är dyr. Men det går inte att förbise det pilotprojekt som pågår i Värtaverket. Enligt Stockholm Exergi finns det potential att ”fånga in” 800 000 ton koldioxid per år vid Värtaverket. Cementa som släpper ut stora mängder koldioxid i Sverige är intresserat av tekniken. 12. Ännu en agrar revolution Drönare, nedgrävda sensorer och uppkopplade maskiner ska göra jordbruket mer hållbart. 13. Volvos första elbil I hela världen utvecklas elbilar. Naturligtvis gör även Volvo det. Den första helt eldrivna bilmodellen från Volvo är här, XC40 Recharge. 14. Eldrivna truckar minskar utsläppen i hela Sverige Boliden skapar en elväg i Aitikgruvan utanför Gällivare. Om projektet når sin fulla potential räknar Bolidens projektledare Rikard Mäki med att hela Sveriges totala koldioxidutsläpp kommer att minska rejält. Även LKAB har en gruva där man testar nya tekniker för att minska utsläppen drastiskt. 15. Smartare och effektivare förpackningar På den här typen av listor finns sällan effektivisering med, men ofta är dessa projekt som pågår i det tysta som ger stora resultat. Tetrapak har i detta projekt kapat energianvändningen med 40 procent med en ny smart teknik. Källor: fPlus – www.fplus.se Svenskt Näringsliv – www.svensktnaringsliv.se Nayurvårdsverket – www.naturvardsvarket.se Teknikföretagen – www.teknikforetagen.se Fakta klimatmålen 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Syftet med ramverket är att skapa en tydlig och sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Ramverket antogs med bred majoritet i riksdagen och är utformat på ett sätt som ska klara av politiska förändringar. Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges ansträngningar att leva upp till Parisavtalet. Klimatlag Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra. Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Redovisningen underlättar för uppföljning och bedömning av de samlade klimateffekterna av alla politikområden och ska innehålla en beskrivning av utsläppsutvecklingen i relation till målen. Redovisningen ska också beskriva de viktigaste besluten under året och dessas effekt för utvecklingen av växthusgasutsläppen, samt innehålla en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Klimatlagen anger också att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att visa hur regeringens samlade politik inom alla relevanta utgiftsområden sammantaget bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040 och det långsiktiga utsläppsmålet till 2045. Om regeringen bedömer att beslutade mål inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen innehålla en redogörelse för skälen till detta och vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. Planen ska också innehålla en redogörelse för hur andra beslut och åtgärder, både på nationell och på internationell nivå, påverkar möjligheten att nå klimatmålen. Det långsiktiga målet Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas. Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Etappmål till 2030 och 2040 Etappmålen mot det långsiktiga målet inkluderar växthusgasutsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsfördelning). Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen. Etappmålen är: • Utsläppen år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 • Utsläppen år 2030 ska vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990 • Utsläppen år 2040 ska vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990 n