Kan vätgas vara en stor del av framtiden? | Ultimedia- Företagsvärlden

5 oktober, 2023

Det kommer hela tiden nyheter om vätgassatsningar och många tror att vätgasen kommer att vara en betydande del av framtidens energislag. Man har exempelvis startat ett vätgassamarbete mellan Everfuel och Trelleborgs kommun. Och man sätter upp en första tankstation för vätgas i Nordic Hydrogen Corridor (NHC). Foto: Everfuel

Avtalet som Everfuel slutit med Trelleborgs kommun och det kommunägda bolaget Trelleborgs Energi AB utgör ett för- sta undertecknat kontrakt i företagets satsning på att etablera vätgasstationer i Sverige. Med avtalet möjliggörs den första av potentiellt åtta tankstationer i den europeiska vätgaskorridoren, ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionens CEF- program.

Trelleborg är sedan flera år en kommun i kontinuerlig tilll- växt, och staden satsar på infrastruktur för en grön, vätgasdriven framtid. Genom att konvertera kommunens fordonsflotta till vätgasdrift skapar Trelleborg nu förutsättningar att sätta upp kommunens första tankstation för vätgas. Trelleborg har ett strategiskt läge i Sverige, och med omkring 750 000 tunga for- don som passerar genom hamnen varje år finns en stor marknadspotential för vätgasetablering.

Trelleborgs kommun har åtagit sig att använda upp till 120 kilo vätgas per dag, och har nu träffat en överenskommelse med Everfuel om att parterna ska arbeta för att företagets vätgas ska användas för att nå nollutsläpp i Trelleborg. Parterna kommer tillsammans arbeta för att marknaden för vätgas ska växa till 500 kilo per dag under samarbetets första fem år.

Men vad är då vätgas? Ja några som självklart har koll på det fullt ut är Vätgas Sverige som ärett partnerskap som arbetar för en nödvändig energiomställning fri från klimatpåverkande utsläpp. Medlemmar och finansiärer kommer från näringsliv, institut, kommuner, regioner, nationella myndigheter och för- eningar. Här presenteras en del material från deras faktabank.

Med vätgas kan man lagra, transportera och tillhandahålla förnybar energi från till exempel sol och vind. Genom att använda vätgas tillsammans med bränslecellsteknik får man avgasfria bilar och bussar där rent vatten är det enda utsläppet. Tekniken används i dag världen över för att lagra sol- och vind- kraft, göra bostäder självförsörjande på energi och till fordon helt fria från skadliga utsläpp.

Vätgas består av två väteatomer och har den kemiska beteck- ningen H2. Väte är både det vanligaste och det lättaste grund- ämnet. Vid rumstemperatur och normalt tryck är väte gasfor- migt. Energidensiteten är hög per massenhet, men låg per voly- menhet. Det sistnämnda gör det utmanande att lagra och trans- portera vätgas på ett effektivt sätt. De vanligaste sätten att lagra vätgas är antingen i komprimerad form vid 200–700 bar eller i flytande form, vilken den antar vid –253 grader Celsius.

I dag används vätgas som råvara inom kemisk industri, till exempel för att tillverka ammoniak som sedan kan användas för att göra konstgödsel. Ett annat stort användningsområde är i raffinaderier där råolja omvandlas till bensin och diesel. Inom industrin har vätgas

använts i över hundra år, vilket gör att det finns mycket erfa- renhet och kunskap om hur gasen hanteras på ett säkert sätt.

Vätgas som energibärare

Vätgas är även en energibärare precis som elektricitet. Det betyder att vätgas inte är någon primär energikälla, men kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi.

Flexibiliteten är stor eftersom vätgas kan produceras ur alla typer av energikällor.

Vätgas kan användas som energi i bränsleceller. En bränslecell är en energiomvandlare som på ett effektivt sätt kan användas för att göra om vätgasens kemiska energi till elektricitet och värme. Restprodukten är rent vatten, H2O, då syre från luften används.

Bränsleceller kan ersätta förbränningsmotorer i fordon där de driver elmotorer och även användas för energiförsörjning till hus. De kan också användas i mindre enheter som mobiltelefoner, datorer eller kraftaggregat till fritidsbåtar. Både när det gäller bärbara och stationära tillämpningar finns det teknik som är kommersiellt tillgänglig.

Varför vätgas och bränsleceller?

En av vår tids stora utmaningar är att klara energiförsörjningen samtidigt som klimatpåverkan begränsas och utsläppen av oön- skade föroreningar reduceras. Många är överens om att vätgas kommer att ha en nyckelroll i den nödvändiga övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor och ett hållbart ener- gisystem. Runt om i världen ökar aktiviteterna inom vätgasområdet.

Möjligheter nu och för framtiden

När vätgas och bränsleceller ersätter fossila bränslen och traditionell förbränningsteknik växer en ny industri fram. Det inne- bär efterfrågan på nya komponenter, system- och marknadslösningar.

Möjligheterna för regional utveckling och nya arbetstillfällen är stora. Tidiga initiativ ökar Sveriges och regionens chanser att vara en stark aktör i framtiden.

Bränslecellen – så funkar den!

För att kunna använda vätgas som bränsle, el eller värme behövs en energiomvandlare. Det är här bränslecellen kommer in.

En bränslecell är en energiomvandlare som på ett effektivt sätt kan användas för att göra om vätgasens kemiska energi till elektricitet. Restprodukten är rent vatten och det bildas också värme i processen som kan tas om hand. Verkningsgraden hos en bränslecell är hög, vilket gör att den ofta kan kompensera för den energiförlust som uppstår då vätgasen tillverkas.

• En bränslecell har en anodsida och en katodsida som separeras med ett membran. Membranet tillåter bara protoner att passera. • På anodsidan delar en katalysator upp väteatomerna i protoner och elektroner. Elektronerna kan inte passera membranet utan leds till en extern krets där de genererar elektricitet. Protonerna passerar genom membranet. På katodsidan förenas elektronerna och protonerna samt ansluter till syrgas (O2) från luften. Reaktionen ger vatten (H2O).

• En bränslecell producerar cirka 0,7 volt. För att få en högre spänning kombineras många separata bränsleceller i en ”stack”.