Lantbrukare är navet i samhällets matförsörjning och således viktiga aktörer för att säkerhetsställa att samhället inte kollapsar. Ingen mat inget liv. Svårt med många människor utan fungerande lantbruk helt enkelt.
Lantbrukarna är ständigt i fokus på grund av torka, protester mot djurhållning och ekonomiska frågor såsom EU-stöd eller inte EU-stöd. Ifjol var torkan extra påtalig och många bönder drabbade väldigt hårt. Men detta till trots tycks det finnas en framtidstro bland dem som brukar vår jord och föder djuren som ger oss mat på bordet.
Sveriges bönder känner allmänhetens förtroende och stöd visar en undersökning. Där framkommer det att det är viktigt för bönderna att känna att konsumenterna fortsätter att efterfråga svenskproducerade livsmedel.
Fjolårets torka innebar försämrade skörderesultat och brist på foder, vilket har tärt på många lantbruksföretagares likviditet. Just nu finns det en oro bland de flesta lantbrukare hur sommarvädret kommer att utveckla sig. En ny torkperiod riskerar att slå ut de små och mellanstora lantbruk som redan har pressade marginaler.
Resultat visar på framtidstro
Det är Ipsos som på uppdrag av LRF som gör en årlig representativ undersökning bland 1 100 företagare för att ta tempen bland de som arbetar med det så kallade gröna näringslivet. Resultatet efter årets undersökning visar på en framtidstro. Man tror att det kommer att funka att driva verksamhet på landsbygden. Faktisk så är fler positiva i årets undersökning än i fjolårets. En anledning är att viktiga jordbruksfrågor som matkvalitet, svenskproducerat, ökad inhemsk försörjningsgrad och klimatfrågor nu finns i allmänhetens medvetande.
Frågor som engagerar medlemmarna i Lrf är behovet av utbyggd infrastruktur, minskat regelkrångel, markskador orsakade av vildsvin, politikers bristande intresse för landsbygdsutveckling samt storstadens dominans på landsbygdens bekostnad.
En rapport i ämnet
Som medborgare i landet är det såklart såväl intressant som viktigt att veta hur det går för våra bönder. Därför är det med stor nyfikenhet som vi grottar ned oss lite i Lantbruksbarometern 2019 och det mest intressanta som framkommit i den presenterar vi här i denna text.
Intressant är att den positiva synen på framtiden finns trots att lönsamheten tycks ha förändrats till det sämre i år än tidigare. Tittar man på hur bönderna såg på det ekonomiska läget våren 2018 jämför med nu ett år senare så uppgav 49 procent då att de upplevde lönsamheten som ganska god medan det nu endast är 32 procent som anser det. Andelen som anser att lönsamheten är mycket dåligt har ökat till 16 procent under ett år mot 10 procent 2018. Ganska rejäla skillnader. Totalt anser idag 64 procent att lönsamheten är dålig eller mycket dålig och det är ju inget resultat att jubla över.
Mjölkproducenterna upplever att lönsamheten har försämrats kraftigt sedan våren 2018, från ett lönsamhetsindex på plus 53 till minus 2. I undersökning hösten 2018 var index minus 25. Prognosen för våren 2020 är åter ett positivt lönsamhetsindex på plus 13.
32 procent anger att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön och
22 procent anger att den även räcker till framtida investeringar. 12 procent uppger att lönsamheten har förbättrats de senaste 12 månaderna och 57 procent att den har försämrats.
Växtodlarnas lönsamhetsindex har försämrats jämfört med våren 2018, från minus 33 till minus 43. Jämfört med höstens mätning har indexet dock förbättrats med 18 procentenheter. Prognosen för våren 2020 visar att lönsamhetsindex ökar till plus 10.
Bland växtodlarna anser 15 procent att deras lönsamhet räcker till att täcka löpande utgifter inklusive en lön och 6 procent anser att den även räcker till framtida investeringar. 9 procent uppger att deras lönsamhet har förbättrats de senaste 12 månaderna medan 61 procent uppger att den har försämrats.
Nötköttsproducenterna backar
Nötköttsproducenterna har ett lönsamhetsindex på minus 33 i årets undersökning, en försämring med 58 procentenheter från våren 2018. Prognosen för våren 2020 är positiv och visar ett index på plus 2.
15 procent uppger att lönsamheten räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön och 7 procent uppger att den även räcker till framtida investeringar. 8 procent svarar att deras lönsamhet har förbättrats de senaste 12 månaderna, 58 procent att den har försämrats.
Grisköttsproducenterna ligger nu, tillsammans med växtodlarna, lägst bland produktionsgrenarna. Lönsamhetsindex för våren 2019 är minus 43, en försämring med hela 108 procentenheter sedan våren 2018. I höstas var det minus 36. Prognosen för våren 2020 visar på en avsevärd förbättring till plus 53.
Av grisköttsproducenterna uppger 24 procent att lönsamheten räcker till alla löpande utgifter inklusive en lön och 11 procent anger att den också räcker till framtida investeringar. 4 procent uppger att lönsamheten har förbättrats de senaste 12 månaderna medan 84 procent uppger att den har försämrats.
Investering i verksamheten
Att investera i den egna verksamheten är för de flesta verksamheter viktigt. När det gäller lantbruksföretagen var det marginellt fler som investerade i nya byggnader medan det var en marginell minskning bland företagen som planerade att investera i byggnader det kommande året. 10 procent av de tillfrågade lantbrukarna planerar att investera i djurstallar medan 14 procent planerar att investera i andra byggnader.
Grisköttsföretagen stod för störst procent av dem som gjort byggnadsinvesteringar under 2018 fast det var en minskning från året innan. Hos mjölk-, nötkötts- och växtodlingsföretagarna har byggnadsinvesteringarna ökat och bland dem står mjölkföretagen för största ökningen.
När det kommer till investeringar i maskiner så var det en minskning 2018 jämfört med 2017 och även planer på framtida maskininvesteringar har minskat.
Pension och framtid
Intressant att läsa är det avsnittet om framtiden eftersom huruvida man kan tänka sig att rekommendera sitt yrke till kommande generationer rätt väl speglar vilken känsla en viss yrkesgrupp trivs med sin roll. Få vill ju få in sina barn och barnbarn i yrkesfack de själva inte trivs i. Bland lantbrukarna svarade 69 procent att de skulle kunna rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen vilket får anses vara en rätt hög siffra. Tittar man på enbart åldersspannet 41 till 50 år var det 76 procent som uppgav att de skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare.
En stor del av framtiden för de flesta branscher handlar ju om att hänga med i utvecklingen och att vara vaken för nya affärsmöjligheter. Bland lantbrukare har andelen som planerar att utveckla sina företag med olika verksamheter minskat sedan fjolåret. 2018 var det 39 procent av de tillfrågade som hade det i sin planering medan det i är sjunkit till 36 procent. Entreprenadverksamhet och energiproduktion är det som flest planerar att investera i.
Jämfört med 2018 har dock intresset för entreprenadverksamhet backat något medan intresset för energiproduktion för eget bruk är oförändrat. De som ser störst affärsmöjligheter i energiproduktion för eget bruk är företag med högst årsomsättning.
De yngre är mest positiva
Som ofta är det de yngre som ser mest positivt på att utveckla sin verksamhet. Generellt är ju yngre människor lite mer benägna att satsa för att förändra och är ofta mindre traditionsbundna vilket speglas även i denna undersökning.
I gruppen lantbrukare yngre än 30 år planerar 76 procent att investera i kompletterande verksamhet.
Bland energislagen fortsätter intresset för solenergi att öka vilket är en trend som vuxit sig starkare under de senaste åren. Intresset för vindkraft har ökat jämfört med 2018 vilket är ett trendbrott efter de senaste årens vikande intresse.
I år är det färre lantbrukare, oavsett produktionsgren, som anger att de avser att öka produktionen inom de kommande tre åren jämfört med 2018. Bland nötköttsproducenterna anger 20 procent att de planerar att öka produktionen inom de kommande tre åren, motsvarande siffra bland mjölkproducenterna är 16 procent och bland grisköttsproducenterna 13 procent.
15 procent planerar att sluta producera
Av grisköttsproducenterna anger 15 procent att de planerar att upphöra med produktionen under de kommande tre åren, av mjölkproducenterna är det 19 procent och bland nötköttsproducenterna 16 procent. Ungefär hälften av alla producenter anger att de kommer ha oförändrad produktion de kommande tre åren.
Som en stor del av framtiden ligger självklart pensionen. Vilket typ av liv kommer vi ha råd med efter pensionering. Något som engagerar många människor i de flesta branscher. Stor oro finns såklart bland många. Hos lantbrukarna är det 3 av 10 som anser att de kommer klara sig bra ekonomiskt efter pensioneringen. Bland lantbrukare som bedriver grisproduktion och växtodling har andelen minskat jämfört med 2018 medan andelen har ökat bland lantbrukare som bedriver mjölk- och nötköttsproduktion. Skillnaden mellan produktionsgrenarna och förändringen mellan åren har ett samband med hur lönsamheten upplevs inom de olika grenarna. Samtidigt är andelen som är osäkra på om de kommer klara sig ekonomiskt på sin pension något fler 2019 jämfört med 2018.
Råder delad åsikt
Att det råder viss delad åsikt hur det är att vara lantbrukare är inte överraskande. Det gör det såklart i de allra flesta branscher då det till stor del handlar om personlighet när det kommer till syn på framtid och ekonomi. Men att det finns en framtidstro står klart och det är viktigt för hela landet. För de som vill veta lite mer om undersökningen rekommenderar vi att ladda hem hela rapporten från LRF:s hemsida. Självklart kommer vi att titta på utvecklingen bland svenska bönder även framöver och lär således återkomma i ämnet.
Fakta om studien bakom Lantbruksbarometern 2019
Intervjuerna har skett mellan 8–21 januari 2019.
Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 32:a helårsupplagan.
Sifo intervjuar på̊ uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna under januari månad 1000 lantbrukare, under september ifjol intervjuades 500 lantbrukare.
Arbetsgruppen for Lantbruksbarometern 2019 har bestått av Therese Rödin Georgson och Christine Andersson från LRF Konsult samt Ulf Möller och Erik Engelbrekts från Swedbank och Sparbankerna.