Resultaten från fem svenska forskningsprogram visar att luftföroreningar påverkar hälsa, miljö och klimat mer än vad som tidigare har varit känt.
– Svensk forskning har på flera sätt ökat kunskapen om luftföroreningar och hur de påverkar människa och miljö. Den nya kunskapen har också öppnat ögonen för hur komplex och nära sammanlänkad luftmiljön är med andra miljöfrågor som klimatförändringar, biodiversitet, matproduktion och folkhälsa, säger Stefan Åström, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskningsrapporterna är framtagna av forskare vid bland annat SMHI, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Forskningen har främst finansierats av Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra. De svenska studierna visar att exponering för partiklar i dieselavgaser har en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. De visar också att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, effekter på foster och koppling till demens och barnallergier. 
Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att över 7 000 personer dör i förtid varje år på grund av exponering för framförallt partiklar och kvävedioxid. 
Det finns också ett nära samband mellan klimat och luftföroreningar. Till exempel har man sett att sotpartiklar påskyndar temperaturökningen i Arktis. Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet. 
– En viktig del av de svenska forskningsprogrammen har varit att öka samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Det har bidragit till en mer effektiv luftvårdspolitik, både i Sverige och internationellt. Kunskapen har använts av myndigheter för såväl miljömålsarbetet som för Sveriges agerande inom EU och FN:s luftvårdskonvention, säger Anna Engleryd från Naturvårdsverket, ordförande för konventionen.
Luftföroreningar påverkar också våra ekosystem och vår ekonomi.Forskningen visar att kvävenedfallet påverkar biodiversiteten och leder till minskad förekomst av vissa ofta rödlistade växter. Nedfallet samspelar dessutom med hur vi använder marken, i första hand hur vi brukar skogen. Den negativa påverkan på miljö och människor kommer med stora kostnader för samhället, ofta flera gånger större än vad det kostar att minska utsläppen