Rekryterings- och uthyrningsföretaget Jurek presenterar resultat frå̊n Jurekbarometern – en årlig rapport som uppmärksammar orättvisor på̊ arbetsmarknaden.
Jurekbarometern visar på ett tydligt samband mellan förväntad lön och faktisk loön, oavsett utbildningsnivå̊. Ju hö̈gre förvä̈ntad lön desto mer i lön över tid. I årets rapport framgå̊r det även att klyftan mellan kö̈nen ö̈kar i takt med att utbildningsnivå̊n ö̈kar. Tidigt i karriä̈ren har män och kvinnor samma fö̈rvä̈ntningar på̊ lön, men efter familjebildning ö̈kar gapet markant. Ju hö̈gre utbildningsnivå, desto hö̈gre gap. • 16 procent mer i lö̈n förväntar sig mä̈n med en masterexamen i förhållande till sina kvinnliga kollegor med samma utbildningsnivå̊. I jä̈mförelse med en skillnad på 7% för kandidater med en gymnasieexamen. • 8518 kronor – så mycket mindre förväntar sig en kvinna i lö̈n än sin manliga kollega i å̊ldern 36 – 45 aår med en akademisk examen. • 28 procent – så̊ mycket mer begä̈r mä̈n i lö̈n för rollen som ekonomichef i fö̈rhå̊llande till sina kvinnliga kollegor. Ekonomi är en yrkeskategori som är mä̈rkbart mansdominerad nä̈r det kommer till hö̈gre poster, samtidigt som det ä̈r kvinnodominerat på̊ lägre poster. Jureks VD och grundare, Shervin Razani, har utsetts till Å̊rets Maångfaldschef och har drivit projektet Jurekbarometern i 5 år. – Jag har levt i tron av att en hö̈gre utbildning medfö̈r en ökad fö̈rstå̊else fö̈r sitt eget vä̈rde. Men årets rapport visar på skrämmande iakttagelser när det kommer till förväntningar på lön. Att löneklyftan ökar med en högre utbildning och gör sig extra märkbar efter barnafödande ålder är sorgligt. För att skapa förändring måste dessa orättvisor uppmärksammas, och vi som rekryteringsbolag spelar en viktig roll i att sätta rätt förväntningar hos våra kandidater, säger Shervin Razani. För att gräva djupare i orsakssambanden bakom faktan som Jurekbarometern presenterar har olika experter fått uttala sig. En av experterna är Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi, som resonerar kring orsakerna till löneklyftan mellan könen. Hon är även hållbarhetsexpert och drivkraften bakom SEB:s initiativ för finansiell jämställdhet. – En förklaring till löneskillnaderna är arbetsmarknadssegrationen, eftersom mansdominerade branscher i allmänhet har ett högre löneläge. En annan förklaring är att män i större utsträckning avancerar till chefsroller, vilket kan bero på stereotypiska uppfattningar kring vad som utgör en bra chef. Att kvinnor dessutom lägger mer tid på hemarbete och på sina barn har såklart även det en påverkan. Om man som bolag, eller ur ett samhällsperspektiv, vill minska löneklyftorna handlar det dels om att driva på frågan om transparens i löner, dels om att motverka förlegade normer och stereotyper, säger Emma Heikensten. Rapporten visar även på löneläget för ett urval akademiska yrken och bistår med en lista med råd för karriärvägen. – Lö̈n har alltid varit en av de största motivationsfaktorerna när det kommer till val av yrke. Men det går inte att titta på lön som enskild faktor för huruvida en utbildning lönar sig eller ej. Inom många akademiska områden kan du inte längre förvänta dig att din utbildning ska resultera i ett visst jobb och en viss lön. Det är aldrig en spikrak väg till en viss roll eller en viss lön. – Du måste känna till vägen dit och förstå vilka utmaningar som väntar längs vägen, säger Shervin Razani.