Hur ska det svenska samhället få in fler nyanlända på arbetsmarknaden? Det är en fråga som tjänsteorganisationen Almega har tittat närmare på.

Det har knappast undgått någon att det debatteras utanförskapsområden på många håll i Sverige numera. Det har debatterats hur man ska komma till rätta med problem, vad politiker gör rätt och vad de gör fel, polisiär närvaro i högre utsträckning och en mängd andra spörsmål. En del debattörer är för hårdare lagar, straff och ökade befogenheter för polisen medan andra vill se mjukare verktyg för att nå en förändring.
Oavsett hur man står i dessa frågor torde det stå klart för alla att arbetstillfällen för fler är en god sak som minskar problematiken överallt i ett samhälle. Arbetslöshet ger en känsla av utanförskap oavsett vem det drabbar. En utmaning för ett samhälle som Sveriges är svårigheten för utrikes födda att få sitt första arbete. Sverige har den näst högsta skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i Europa och det tar längre tid för nyanlända flyktingar att få sitt första arbete i Sverige än i grannländerna. Det tar åtta år innan hälften av flyktingarna har ett arbete. För kvinnor tar det ännu längre tid. 
Det är intressant att se hur mycket företag och näringsliv kan påverka. Det är i alla fall den bild man får av Almegas rapport ”Så får fler i Göteborgs utsatta förorter jobb”.
Där konstaterar man att debatten, och forskningen också för den delen, ofta handlar om vad nyanlända själva kan göra för att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Almega har istället tittat på de branscher och företag som anställer nyanlända och vad dessa kan göra för att få möjlighet att anställa fler. I rapporten presenteras en ny studie över vilka yrken som är vanligast bland de boende i Göteborgs särskilt utsatta områden där 72 procent av de boende är födda utomlands. Studien bygger på ny specialbeställd statistik från SCB och visar att det i första hand är privata företag i servicesektorn som skapar arbeten åt de boende i områdena. 
Det är i de enklare yrken som nyanlända främst finner ett arbete. Ingångsyrken främst inom städning och hemservice samt inom restaurangnäringen. 34 procent av de nyanlända kvinnorna arbetar i städyrken och drygt 17 procent av männen i restaurangyrken. 
Studien visar att de boende i Göteborgs särskilt utsatta områden som bott i Sverige en längre tid också arbetar inom privata tjänsteföretag men inom mer kvalificerade yrken. Bland männen dominerar yrken inom transport och distribution. Kvinnorna arbetar framför allt inom vård och omsorg samt förskola och skola. Inom flera av dessa yrken är det stor brist på arbetskraft och många fler personer från särskilt utsatta områden skulle kunna arbeta där om de får den utbildning och träning som behövs. 
Rut-avdraget
Något som kan komma att få effekt för de enklare jobben är det faktum att Rututredningen lämnade sitt delbetänkande ”Fler ruttjänster och höjt tak för rutavdraget” (SOU 2020:5) till Finansdepartementets statssekreterare Leif Jakobsson i slutet av januari. Betänkandet innehåller flera bra nyheter som på sikt kan ge fler enkla jobb i Sverige.
Fler tjänster så som tvätt vid tvättinrättning, transporttjänster och tillsyn av bostad föreslås ge rätt till rutavdrag. Att inkludera fler tjänster i rut-avdraget är något Almega drivit under lång tid.
– Ökade avdragsmöjligheter inom ramen för rut-avdraget ger fler enkla jobb samtidigt som de som köper tjänsterna kan arbeta fler timmar. Sammantaget är detta bra för AB Sverige, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.
Dessutom föreslås beloppet man får dra av, det så kallade taket, att höjas från dagens 50 000 kr till 75 000 kr. Det innebär att köparna får ytterligare 25 000 kr att handla enbart rut-tjänster för. På så sätt undviks konkurrens med rot-avdraget.
– När taket höjdes till 50 000 kr i juli 2019 såg vi att användandet av rut-tjänster slog rekord. Vi vet att takets storlek har betydelse för hur mycket köparna vågar använda sig av rut-tjänster så en höjning av taket kommer att skapa en högre efterfrågan, vilket kommer att ge fler arbetstillfällen, säger Andreas Åström.
 
Almegas förslag för att ännu fler boende i Göteborgs särskilt utsatta områden ska få jobb 
 
1. Bättre villkor för tjänstesektorn i Göteborg
En varaktig ökning av sysselsättningen för utrikes födda och boende i utsatta områden beror på vilka reformer av företagandets villkor som kommer att genomföras. Trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden måste sänkas. Privat tjänstesektor anställer många utrikes födda och genom att konkurrensutsätta fler offentliga tjänster ökar möjligheterna för arbetslösa att få jobb. Almega kräver både att överenskommelsen om etableringsjobben genomförs snarast och att ett HEM-avdrag införs för alla tjänster som utförs i eller i anslutning till hemmet. 
 
2. Kompetensavdrag hjälper fler från 
ingångsyrke till bristyrke
Almega föreslår att ett kompetensavdrag införs, med syftet att få arbetsgivarna att investera i personalutbildning i bristyrken. Kompetensavdraget kan riktas till arbetsgivare som har behov av personal i bristyrken som bland annat undersköterskor, barnskötare, föraryrken och i hotell- och restaurangbranschen. Som integrationsverktyg gör kompetensavdraget även att företag kan rekrytera arbetslösa, nyanlända och unga som inte har alla kvalifikationer som krävs för jobbet. Nyanställningar kan kombineras med utbildningsinsatser som höjer individens yrkeskompetens. 
 
3. Aktivera arbetslösa i insatser som leder till jobb i bristyrken
De senaste åren har antalet arbetslösa som får delta i Arbetsförmedlingens insatser med störst chans att leda till jobb minskat mycket kraftigt. Detta drabbar de utrikesfödda som utgör en majoritet av de arbetslösa. Almega kräver att dubbelt så många arbetslösa som idag aktiveras i de mest effektiva utbildnings- och matchningsinsatserna. 
 
4. Reformera etableringen av nyanlända
För att nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden behöver Arbetsförmedlingens etableringsprogram reformeras. Insatserna ska bli mer intensiva och flexibla. Nyanlända med utbildning eller yrkeserfarenhet bör få praktisera direkt och varva det med språkinlärning. De som får arbete ska fortsätta läsa svenska på kvällar och helger. Nyanlända med sämre utgångsläge ska få mer tid i etableringen. Dessutom bör asylsökande som sannolikt kommer att få uppehållstillstånd få delta i etableringsinsatser. 
 
5. Uppmuntra nyföretagande bland invandrare
Nyanlända som varit företagare i hemlandet måste i högre utsträckning än idag se nyföretagande i Sverige som en möjlighet. Arbetsförmedlingen har varit dålig på att fånga upp personer som drivit företag i andra länder. Trots den stora flyktinginvandringen sedan 2015 har inte nyföretagandet bland invandrare ökat i den uträckning som borde ha kunnat ske. Almega kräver att reformeringen av Arbetsförmedlingen leder till att fristående utförare får i uppdrag att få fler företagare från andra länder att också starta företag i Sverige. 
 
De vanligaste yrkena bland nyanlända (20–64 år) män i Göteborgs särskilt utsatta områden, antal och andel av de arbetande i procent:
Yrke nyanlända män Antal Andel
Restaurangyrken 425 17,5
Restaurang- och köksbiträden m.fl. 219 
Kockar och kallskänkor 115 
Pizzabagare m.fl. 49 
Hovmästare och servitörer 22
Bagare och konditorer 13 
Bartendrar 7
 
Transport och distribution 414 17
Lager- och terminalpersonal 110 
Lastbilsförare m.fl. 77 
Buss- och spårvagnsförare 52 
Truckförare 46 
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer 42 
Reklamutdelare och tidningsdistributörer 35 
Brevbärare och postterminalarbetare 22 
Taxiförare m.fl. 15 
Övriga bil-, motorcykel- och cykelförare 15
 
Bygg och hantverk 335 13,8
Övriga byggnads- och anläggningsarbetare 67 
Murare m.fl. 46 
Grovarbetare inom bygg och anläggning 40
Träarbetare, snickare m.fl. 35 
Målare 28 
Betongarbetare 28 
Anläggningsarbetare 26 
Trädgårdsanläggare m.fl. 14 
Ställningsbyggare 13 
Isoleringsmontörer 10 
Tunnplåtslagare 10 
Lackerare och industrimålare 9 
VVS-montörer m.fl. 9
 
Städning, rengöring och hemservice 272 11,2
Städare 198
Fastighetsskötare 19 
Övriga servicearbetare 15 
Övrig hemservicepersonal m.fl. 10
 
Industri och tillverkning 221 9,1
Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete 82 
Montörer, elektrisk och elektronisk utrustning 45 
Övriga montörer 29 
Maskinoperatörer, plastindustri 19 
Maskinoperatörer, kött- och fiskberedningsindustri 14 
Fordonsmontörer 18 
Handpaketerare och andra fabriksarbetare 7 
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter 7
 
IT-yrken 130 5,3
Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. 12 
Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. 60 
Övriga IT-specialister 58
Bilrekonditionerare, fönsterputsare 
och övriga rengöringsarbetare 30
 
Ingenjörsyrken 102 4,2
Civilingenjörsyrken inom elektroteknik 23 
Civilingenjörsyrken inom maskinteknik 26 
Övriga civilingenjörsyrken 20 
Ingenjörer och tekniker inom industri,
logistik och produktionsplanering 5
Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik 12 
Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik 10 
Övriga ingenjörer och tekniker 6
 
Vård och omsorg.   94 3,9
Vårdbiträden 35 
Personliga assistenter 24 
Vårdare, boendestödjare 22 
Undersköterskor, hemtjänst, 
hemsjukvård och äldreboende 13
 
Butiksyrken 59 2,4
Butikssäljare, dagligvaror 31 
Kassapersonal m.fl. 12 
Bensinstationspersonal 9 
Butikssäljare, fackhandel 7
 
Pedagogiskt arbete 41 1,7
Doktorander 13 
Grundskollärare 12 
Forskarassistenter m.fl. 9 
Övriga universitets- och högskolelärare 7
 
Övriga Yrken 337 13,9
Saknar Yrkeskod 789 
 
Alla 3219
 
De vanligaste yrkena bland nyanlända kvinnor (20–64 år) i alla särskilt utsatta områden 2017, antal och andel av arbetande, procent. 
Städning, rengöring, hemservice 377 33,8
Städare 337
Övrig hemservicepersonal m.fl. 35 
Bilrekonditionerare, fönsterputsare och 
övriga rengöringsarbetare 5 
 
Vård och omsorg 198 17,7 
Personliga assistenter 63 
Vårdbiträden 60 
Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård 
och äldreboende 37 
Vårdare, boendestödjare 25 
Övrig vård- och omsorgspersonal 7 
Undersköterskor, vård- och specialavdelning 6 
 
Förskola, skola 124 11,1 
Barnskötare 70 
Grundskollärare 28 
Förskollärare 15 
Elevassistenter m.fl. 11 
 
Restaurangyrken 98 8,8 
Restaurang- och köksbiträden m.fl. 57 
Kockar och kallskänkor 20 
Hovmästare och servitörer 11 
Kafé́- och konditoribiträden 10 
 
Butiksyrken 30 2,7 
Butikssäljare, dagligvaror 7 
Butikssäljare, fackhandel 16 
Kassapersonal m.fl. 7 
 
Övriga yrken 290 26 
Saknar yrkeskod 364 
 
Alla 1481