Kickstarta med Ulrikas matlådor – Ulrika Davidsson

Bonnier Fakta

Egen matlåda – en klok satsning!

Ingen skräpmat
Inga konstiga råvaror och tillsatser – du vet precis vad som ligger i din matlåda! Maten är snabblagad och god och ger en skjuts åt din viktminskning. Den boostar din hälsa och ger dig rätt sorts energi.

Ingen beslutsångest
Inget funderande på var och vad du ska äta – din goda mat är klar och väntar i matlådan.

Spara tid
Inget flängande och köande på stan – allt ligger i matlådan, och ibland har du dessutom flera matlådor klara på samma gång.

Spara pengar
Inga pengar i sjön på dyra och tråkiga luncher på stan – din matlåda är rena rama spargrisen!

Stopp för onödig plast
Inga fler engångsplastlådor – allt ligger i din matlåda som kan användas om och om igen.

Så på med locket och njut av din fräscha och hälsosamma matlåda!

Egenföretagare motionerar mer sällan än andra

Svenskt Sportforum genomförde nyligen den första Motionsbarometern, en undersökning som visar att fyra av tio svenskar motionerar mer än 30 minuter minst tre gånger i veckan. Det låter bra men hur är det med de övriga?
Källa: Svenskt Sportforum

Tre av tio svenskar uppger att de motionerar högst 1 gång i veckan och bland dessa säger 15% att det aldrig händer att de rör sig mer än 30 minuter i veckan. Och egenföretagaren är soff-potatisen i sammanhanget.
Mängden motion som vi svenskar utövar varje vecka varierar stort. Bland annat visar undersökningen att nästan hälften av alla egenföretagare motionerar max en gång i veckan, och land dessa uppger 32% att de aldrig motionerar. Bland tjänstemän och arbetare uppger drygt 28% att de motionerar max en gång i veckan. Detta trots att ca 90% i båda grupperna anser motion vara viktigt.
Undersökningsresultatet visar även en signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Närmare 2 av 5 svenska män (19%) uppger att de aldrig motionerar 30 minuter under en vecka samtidigt som var tredje svensk kvinna (30%) uppger att de motionerar 4 ggr per vecka eller oftare.
I undersökningen framkom även att väldigt få svenskar (7%) motionerar för att det är kul, utan snarare för att må bättre. En signifikant större del av egenföretagarna (15%) motionerar mer än andra för att det är socialt, medan väldigt få anger kroppsfixering som anledning till motion. Över hälften av de tillfrågade saknar enklare motionsformer som passar dem själva och många anser att fler träningsanläggningar, löpspår och möjlighet att kunna kombinera träning med familj skulle få dem att motionera mer.

Inte kul att motionera

– Vi svenskar rör på oss alldeles för lite idag och utvecklingen går snabbt åt helt fel håll. Många vet att de borde röra på sig mer för att må bättre, men de hinner inte, orkar inte eller prioriterar annat framför motion och idrott. Många svenskar saknar också enklare motionsformer och känner att det inte längre är kul att motionera. Detta visar att Svenskt Sportforums satsning, att bidra till att öka lusten och glädjen till motion, idrott och friluftsliv, är betydelsefull, säger Klas Elm, VD på Svenskt Sportforum.
Inaktivitet är i särklass e av de viktigaste orsakerna till att svenskarna blir alltmer överviktiga, mår sämre och får allvarliga följdsjukdomar. Den samlade sportbranschen, via branschorganisationen Svenskt Sportforum, kommer offensivt att driva frågan för att försöka förändra svenskarnas livsstil. Parallellt drivs också politisk agenda. Sportforum har lagt ribban högt: Svenskarna ska bli världens friskaste folk.

Kort fakta om svenskarnas attityder och möjligheter till motion och idrott:

• 3 av 10 svenskar motionerar högst 1 gång i veckan och bland dessa uppger 15% att det händer att de aldrig motionerar mer än 30 minuter i veckan.
• 4 av 10 svenskar motionerar mer än 30 minuter minst tre gånger i veckan.
• Av dem som inte rör sig alls anger 33% att fler träningsanlägg-ningar, löpspår, skidspår och skridskospår skulle göra att de idrottade oftare.
• Många svenskar önskar större möjlighet att kunna kombinera träning och familj. Hos svenskar i åldern 30-44 år är dock denna siffra högre – 43% önskar bättre möjlighet att kunna kombinera träning med familjeliv.
• Många unga svenskar i åldern 16-29 år saknar enklare former för att utöva idrott och motion samt ett motionsforum som passar dem själva.
• 70% av kvinnorna anser att regelbunden motion är viktig medan endast 58% av männen tycker detsamma. Och det är följaktligen kvinnor som motionerar mest.
• Det finns stora skillnader mellan olika grupper, allt beroende på hushållsinkomst, civilstånd, utbildning, yrke mm. Inom denna del av undersökningen finns mycket intressant information som går att undersöka vidare och följa upp. Bland annat kan nämnas att det bara är 7% som motionerar för att det är roligt medan hela 73% motionerar för att det gör att man mår bättre.
• Det föreligger en signifikant skillnad på hur ofta man idrottar mellan dem som jobbar i privat och offentlig sektor. Av dem som arbetar i privat sektor uppger 21% att de aldrig motionerar, jämfört med mindre än 9% i den offentliga sektorn.
• Nästan en tredjedel av alla svenskar som har ett eget företag uppger att de aldrig motionerar.

Ett friskare och rörligare Sverige

Sportforum har tagit ett första initiativ att vända trenden av ett alltmer orörligt och stillasittande Sverige. Förutom svenska sporteliten, med sportstjärnor som Stefan Holm, Niclas Alexandersson och Lotta Schelin, står en mängd experter bakom initiativet. Bland dem idrottsledarprofilen Niklas Wikegård som pratar mycket om ledarskapets betydelse och att tidigt fånga upp och uppmuntra barn och ungdomars idrottsintresse. Niklas poängterar skolans och inte minst idrottslärarnas betydelse att inspirera till idrott och motion. Sportforum har även kontakt med Mats Börjesson, idrotts- och hjärtläkare, som menar att vi minskat vår vardagsmotion med ett Marathonlopp i veckan, vilket innebär att vi idag rör oss i princip strax över de personer som är sängbundna.

Vilken typ av chef är du?

Chefsbarometern har presenterats. Där framkom det bland annat att tydligare förutsättningar ger både bättre drivkrafter och bättre chefer. Vid presentationen framkom det att det idag finns sex typer av chefer.

De flesta av dessa drivs av en ambition att vilja utveckla sina medarbetare och se folk växa, de har en vilja att påverka resultat och åstadkomma förbättringar och är noggranna, goda lyssnare, organisatörer och lagspelare. Men det finns också chefer som drivs mer av egen vinning eller ett maktbegär på ett sätt som missgynnar organisationen.
Så här presenterades de sex chefstyperna i Sverige, deras drivkrafter och egenskaper:

Utvecklarchefen

Lagspelare, vill se folk växa, är ofta kvinna, har många underställda.

Påverkarchefen

Vill påverka och förändra, har bestämda åsikter, skapar resultat.

Maktchefen

Vill styra, tycker det är viktigt att få bestämma, är ofta man, gör karriär.

Frihetschefen

Vill styra egen tid och vara fri, obunden. Ofta egen företagare. Ofta man.

Lönechefen

Hög lön är viktigt. Har anställningsförmåner. Ofta man. Privatanställd.

Pliktchefen

Känner förväntningar från familj, kolleger, ledning. Ofta man, ofta få underställda

På seminariet presenterades även hur stor del av cheferna som passade in i en viss kategori. Siffrorna har man fått fram genom att intervjua chefer i såväl offentlig som privat sektor. Totalt deltog 1 031 chefer med personalansvar.
Så här ser den procentuella fördelningen ut: Utvecklarchefen 18 procent, Påverkarchefen 17 procent, Maktchefen 16 procent, Frihetschefen 15 procent, Lönechefen 17 procent, Pliktchefen 17 procent.

Hållbarhet i fokus

Klimatet är onekligen en i allra högsta grad aktuell fråga och målet för många är ett mer hållbart liv och en önskan om att nå ett fossilfritt samhälle. Exempelvis så startades ”Fossilfritt Sverige” på initiativ av regeringen efter klimatmötet i Paris.

Fossilfritt Sverige är en plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Initiativet samlar kunskapen och viljan i alla samhällssektorer och verkar för att synliggöra det klimatarbete som sker runt om i landet. Fossilfritt Sverige arbetar för att påskynda omställningen inte bara för att det är möjligt utan också för att det är ekonomiskt lönsamt. Och det är idag många aktörer som kämpar mot samma mål. Men hur står det till med viljan att vara mer hållbar i näringslivet? Nja, sådär blir nog svaret på den frågan efter att tagit del av resultatet från Sustainable Brand Index B2B 2018, som ägs och drivs av SB Insight AB. Resultatet visar att kunskapen om hållbarhet och underleverantörernas arbete med ansvarstagande är låg och i många fall obefintlig bland chefer på Sveriges största bolag. Drygt 60 procent vet inte vad deras leverantörer gör inom hållbarhet. Allra minst vet cheferna om sina leverantörers arbete med socialt ansvar, exempelvis goda arbetsvillkor, antikorruption och jämställdhet.

De stora investeringsbesluten

Siffrorna skapar utmaningar eftersom det är dessa beslutsfattare som sitter på mest pengar och tar de stora investeringsbesluten.
– Överlag pratar vi i samhället mycket om hållbar utveckling. Trots detta verkar det som att personerna med störst möjlighet att påverka positivt genom sina investeringar inte alls hänger med. Det är beklagligt, säger Erik Elvingsson Hedén som är grundare av Sustainable Brand Index.
Förklaringen står enligt Erik Elvingsson Hedén att finna i det faktum att allt för mycket ansvar läggs på företagens hållbarhetschefer. Inte bara på köparsidan utan också från leverantörernas sida.
-Leverantörerna kommunicerar primärt med hållbarhetschefen snarare än de som är direkt ansvariga för inköpen. Exempelvis läggs mycket krut på hållbarhetredovisningen. Det är ineffektivt eftersom endast 3 procent av beslutsfattarna uppger det som en relevant källa i sina inköpsbeslut, avslutar Erik Elvingsson Hedén.

Minst kunskap

De branscher vars arbete med hållbarhet beslutsfattarna har allra minst kunskap om är försäkring, pension, fastigheter och telekommunikation.
Vad är då Sustainable Brand Index för något? Jo det är Nordens största varumärkesundersökning med fokus på̊ hållbarhet. Studien har genomförts utifrån ett konsumentperspektiv sedan 2011 och genomfördes första gången 2017 också̊ utifrån ett business-to-business-perspektiv (B2B).

Tanken är att indexet ska ge svar på följande frågor:

Hur ser svenska beslutsfattare på̊ hållbarhet och dess påverkan på̊ inköp och val av leverantör?
Hur uppfattas Sveriges största B2B-varumärken utifrån ett hållbarhetsperspektiv?
Av vilka anledningar uppfattas varumärkena på̊ detta sätt?
Men alla är inte lika stora kålsupare, några blev såklart bäst i klassen och allra bäst är Stena Recykling nu kan titulera sig Sveriges mest hållbara varumärke. Inte dåligt.
Utnämningen grundar sig på intervjuer med beslutsfattare inom stora företag via studien.
– Fantastiskt roligt att vårt långsiktiga arbete för att skapa en cirkulär ekonomi med effektiv och hållbar resurshantering uppmärksammas. Vi möter allt oftare kunder som berättar om att vi skapar hållbara värden i våra samarbeten. Det ger oss inspiration att fortsätta vårt arbete med att optimera återvinningen och vara Sveriges ledande återvinningsföretag, säger Kristofer Sundsgård VD Stena Recycling.
I motiveringen till priset står det att Stena Recycling tar ett stort ansvar för den cirkulära ekonomin eftersom de ser avfall som en viktig resurs. Stena Recycling lyfter relevanta frågeställningar kring samhällets utmaningar och kommunicerar hållbarhet på ett konkret sätt.

Byggbranschen

Ett annat företag som tycks inse alvaret i satsningen mot en hållbar verksamhet är byggbolaget Riksbyggen som blev bäst i fastighetsbranschen.
– Det är otroligt hedrande och glädjande att vi blivit utsedda till branschbäst när det gäller hållbarhet 2018 enligt Sustainable Brand Index B2B. Riksbyggen har under lång tid arbetat både systematiskt och innovativt med hållbarhetsfrågorna och utnämningen till det mest hållbara företaget i fastighetsbranschen är ett kvitto på det arbetet, säger Lina Öien, chef för enheten för hållbar utveckling på Riksbyggen.
Riksbyggens hållbarhetsarbete riktar sig både till den egna verksamheten och till de drygt en halv miljon boende i fastigheter som Riksbyggen förvaltar.
– Vi nöjer oss inte med att ligga i framkant, Riksbyggen måste fortsätta att i en än högre takt arbeta för en hållbar utveckling och minska vår klimatpåverkan. Ett faktum som gäller alla företag och privatpersoner, att rädda planeten är allas ansvar, och Riksbyggen vill gärna gå före och inspirera i det arbetet, säger Therese Berg, hållbarhetschef på Riksbyggen.
Enligt undersökningen Sustainable Brand Index B2B anser beslutsfattare på företag med över 500 miljoner i omsättning att Riksbyggen är mest hållbara i fastighetsbranschen.

Hur har de undersökta företagen valts ut?

Sustainable Brand IndexTM B2B är en oberoende studie där företagen har valts ut baserat på omsättning, marknadsandel, varumärkeskännedom i målgruppen och andelen av den egna försäljningen som finns på den svenska marknaden.

Vilka branscher har ni undersökt i årets studie?

Totalt undersöktes 103 företag i följande branscher/sektorer:
Avfallshantering
Banker
Bygg & konstruktion
Drivmedel
Energi
Fastigheter
FMCG
Försäkring
Industri & tillverkning
IT & teknik
Pension
Telekommunikation
Transport & logistik

Sustainable Brand Index B2B 2018, fastighetsbranschen

1.Riksbyggen
2. Vasakronan
3. Castellum
4. Wallenstam
5. Skandia Fastigheter
6. Balder
7. Hufvudstaden
8. AMF Fastigheter
9. Klövern
10. Kungsleden

Några exempel på Riksbyggens hållbarhetsarbete:

Företagsövergripande:
Genom att anta tre utmaningar ställer sig Riksbyggen bakom regeringens initiativ Fossilfritt Sverige.
Riksbyggen har deltagit och ställer sig bakom arbetet med ta fram färdplanerna för ett fossilfritt Sverige inom betongbranschen samt bygg- och anläggningssektorn.

Nyproduktion av bostäder
Solpaneler införs som standard i samtliga projekt.
Alla hus med fler än två våningar byggs för att kunna certifieras enligt Miljöbyggnad Silver, i vissa fall även med Miljöbyggnad Guld.
Riksbyggen har utvecklat ett unikt hållbarhetsverktyg som används inför beslut vid samtliga projekt.
Riksbyggen testar som första aktör en ny typ av betong med betydligt lägre klimatpåverkan i Brf Viva, Göteborg.
Riksbyggen är en av aktörerna bakom Masthuggskajen i Göteborg som blir det första stadsutvecklingsprojektet att tilldelas en Citylabcertifiering. En certifiering för hållbar stadsutveckling som är helt anpassat för svenska förhållanden.
Riksbyggen provar nya modeller för att sänka trösklar för att unga ska komma in på bostadsmarknaden, till exempel genom ungdomsettor för 95 000 kronor i Brf Viva och Hyrköp i Brf Brandstationen.

Fastighetsförvaltning
Elbilar och mindre kemikalier gav Svanenmärkt lokalvård i Luleå.
Med Riksbyggens enkla hållbarhetsidéer får bostadsrättsföreningarna hjälp och inspiration att göra insatser för en minskad klimatpåverkan.
Genom Riksbyggens Ombyggnadsavtal kan bostadsrättsföreningarna genomföra ombyggnader för till exempel minskad energianvändning, installation av solpaneler och nya klimatskal. Riksbyggens mål är att fördubbla ombyggnadsverksamheten.
Riksbyggen arbetar aktivt för fler förtätningsprojekt vilket innebär att nya bostäder skapas utan att ny mark tas i anspråk, till exempel i Umeå och Linköping.
Stor bergvärmesatsning minskar CO2-utsläpp med 972 ton/år. Riksbyggen projektleder bergvärmesatsningen på uppdrag av dotterbolag till SEB’s bostadsfond Domestica.
Erbjuda tjänster inom energieffektivisering för övervakning och injustering av uppvärmning, ventilation och varmvatten.

Boende
Genom Riksbyggens miljöskola, som finns öppen för alla på riksbyggen.se, får boende tips om hur de kan minska sin klimatpåverkan genom att bland annat minska sin energianvändning i hushållet och ta hand om avfall så att det kan återanvändas rätt.
Genom att utveckla nya mobilitetslösningar i vår nyproduktion av bostäder underlättar vi för de boende att transportera sig på ett mer hållbart sätt.
Riksbyggen arbetar för ökad social hållbarhet på olika sätt, dels som en av parametrarna i hållbarhetsverktyget som används i alla nyproduktionsprojekt men också i särskilda insatser. Som till exempel Solar Egg som föddes ur viljan att skapa ökad social hållbarhet genom samtal och stolthet i Kiruna kring samhällsomvandlingen.

”Vi ville ändra på hur mode produceras idag.”

– Linda och Adam Friberg, AVAVAV

Nystartade modemärket AVAVAV tänker annorlunda. Istället för att lansera några få stora kollektioner om året, släpper man femtio små, en varje vecka, med ibland så få som ett tiotal plagg.
Istället för att sy av billiga material för att få ned priserna, har man skapat sig möjlighet att kunna välja bland de finaste och kostbaraste tyger som finns. Av dessa skapar man plagg i en helt egen modemix av Sverige och Italien, till en svårslagbart attraktiv prisnivå, allt i ett produktionsupplägg med minimal miljöpåverkan.

Sveriges mest framgångsrika modemärken

En omöjlig ekvation? Nej, AVAVAV i ett nötskal, skapat av Linda och Adam Friberg, två av medgrundarna till Cheap Monday, Weekday och Monki, några av Sveriges mest framgångsrika modemärken någonsin. Efter försäljning av företagen till HM och några välbehövliga år av frihet, laddning av batterier och så småningom tankar att göra något helt nytt – ”kanske arbeta med mat?” – tills aptiten på mode envist knackat på och undrat: ”Hur skulle vi göra det den här gången?”
Linda och Adam Friberg grävde där de stod: I Florens, där man bott sedan fem år, mitt i ett av modevärldens bördigaste områden, med en månghundraårig italiensk tradition av produktion av fantastiska tyger åt världens ledande modemärken. Och samtidigt en produktionsapparat som oundvikligen leder till ett överskott. ”Ska ingen göra något av de här vackra tygerna?”, minns Linda att hon tänkt under sina besök hos vävare runt Florens under åren.

Skapa mode på ett nytt sätt

Man bestämde sig för att vända en skavande sida av all storproduktion till en avgörande del i AVAVAV:s affärsidé. Att ta vara på de skatter som blev över, och skapa mode på ett nytt sätt.
Det är naturligtvis inte så enkelt som det låter: ”Man måste vara på plats”, förklarar Adam. ”Det ständiga flödet av varor gör det nödvändigt med en ständig närvaro och översyn av flödet.” Linda: ”Vi tar ansvar genom att producera små kvantiteter för att inte bidra till överproduktion”.
AVAVAV:s plagg präglas av enkelhet, men tar ut svängarna i tillskärning och passform. Målet är att upphöja vardagen, vilket de exklusiva materialen och det italienska hantverket säkerställer. De begränsade kollektionerna läggs ut till försäljning direkt, utan långa orderprocesser. Exklusiva och aldrig återkommande.
Knappt ett år gammalt har AVAVAV Firenze utnämnts till en av Italiens mest lovande startups i branschbibeln Sportswear International. Kläder, skor och accessoarer säljs på nätet och i butiken på Smålandsgatan i Stockholm. En butik som dessutom är PR-kontor, showroom och e-handel. Eller, enligt Adam Friberg: ”En contentskapande showroomsbutik, med egen PR-byrå och omnikanalsförsäljning direkt mot slutkonsument”.

Special: Aktieparlör

Här presenteras en lista över ord där en del används så gott som hela tiden medan andra mer sällan dyker upp. Den är långt ifrån fullständig men en bra början. Först kommer ett antal namn och ord som man måste känna till redan innan. Har du inte hört talas om dem och inte heller vet vad dess innebörd är så ska du nog undvika aktiemarknaden.

A-aktie
Tillkom bland annat för att de som grundat ett bolag skulle kunna få in nytt kapital till sitt företag utan att förlora för mycket inflytande över bolaget. Det är ofta grundarna eller institutioner som äger dessa aktier. Aktien ger normalt rätt till fler röster än B-aktien, ofta 10 ggr fler. Aktien ger också normalt rätt till en (1) röst.

Baisse
En börstendens som kännetecknas av kraftigt sjunkande kurser under hög omsättning.

B-aktie
Brukar vara röstsvagare än A-aktier. Innehavaren av en B-aktie har vanligtvis 1/10 röst i bolaget. I övrigt är det ingen skillnad.
Börsstopp
När ett bolag för samtal med andra parter om uppköp av bolaget eller någon liknande genomgripande händelse kan företaget begära börsstopp i aktien. Då stoppas handeln i den aktien tillfälligt. Anledningen är att man vill hindra spekulationer i aktien innan informationen nått marknaden.

Börsvärde
Ett bolags totala antal aktier multiplicerat med kursen. Tex. 1.000.000 aktier och en kurs på 100 kronor ger ett börsvärde på 100.000.000 kronor.

C-aktie
Är röstsvagare än A-aktier. Oftast 1/10 dels röst. Vanligast är att bolag har en B-aktie men vissa bolag har en C-aktie istället.

Courtage – Kurtage
Den avgift som man måste betala till fondkommissionären när dessa utfört ett köp- eller säljuppdrag angående valutor, aktier med mera.

Hausse
En börstendens som kännetecknas av när kurserna överlag kraftigt stiger under stor omsättning.

Obligation
Ett värdepapper som ger en fast årlig avkastning (ränta) under en bestämd tidsperiod (löptiden). Vid löptidens slut löses obligationen in mot en bestämd summa pengar (obligationens nominella värde). Man skiljer mellan räntebärande obligationer och ej räntebärande.

Option
En option är ett värdepapper som ger innehavaren en rättighet. T ex rätten att köpa eller sälja en aktie till en viss kurs (lösenpriset) inom en viss tid (löptiden). Kan användas för att öka eller minska risknivån i en portfölj.
Här kommer resten av orden. Vi hoppas att du redan nu hört talas om många av dem. Men du behöver inte skämmas om du inte vet alla ordens innebörd.

A conto
Betalning a conto innebär att den slutliga regleringen av ett skuldförhållande skjuts upp till senare.

ABL
Aktiebolagslagen.

After market
Andrahandsmarknad. Stockholmsbörsen är en andrahandsmarknad för exempelvis aktier.

Agio
Det belopp med vilket marknadspriset på en valuta eller ett värdepapper överstiger det nominella värdet.

Aktieindex
Index som visar den genomsnittliga aktiekursutvecklingen. Kursnivån varje dag anges i relation till nivån en viss startdag.

Aktieindexlån
Obligationslån där avkastningen är kopplad till ett aktieindex.

Aktieindexobligation
En obligation vars avkastning är knuten till ett eller flera aktieindex.

Aktieobligation
Obligation vars avkastning är kopplad till ett aktieindex. Kallas också aktieindexobligation.

Aktieoption
En option som har en aktie som underliggande vara. Finns som köp- och säljoptioner. Den som köper en option har rätt, men ej skyldighet, att köpa/sälja en aktie ett visst datum i framtiden till ett redan bestämt pris.

Aktietermin
Ett köpeavtal med aktier som underliggande vara avsett att full-göras vid en bestämd tidpunkt i

Arbitrage
Handel som utnyttjar skillnader i kurser på olika marknader eller vid olika tidpunkter.

Association / Sammanslutning
Inom associationsrätten behandlas frågor om rättsverkan beträffande olika former av samverkan för ekonomiska och ideella syften.

Avista
Transaktion med likvid och leverans i samband med avslut.

Backoffice
En avdelning för avveckling, registrering och kontroll av affärshändelser tex inom värdepappers- och valutahandel.

Bench mark
Obligation eller annat värdepapper av där handeln är livlig och som fungerar som riktmärke för prissättning av andra obligationer med samma löptid.

Benchmarking
En teknik som går ut på att jämföra det egna företaget med hjälp av nyckeltal eller andra mått med branscher eller konkurr-enter.

Betavärde
Ett mått på hur rörlig en aktie är i förhållande till ett index.

Blue chips
Kallar man de största och mest betydelsefulla bolagen på börsen. Ericsson i Sverige är ett exempel på ett sådant företag.

Broker
Person som på någon annans uppdrag köper och säljer varor eller värdepapper utan att själv ha tillgång till dessa. Mäklare.

Call
En call är en slags elektronisk auktion som samlar köpare och säljare på aktiemarknaden.

Corner
En corner innebär att man som privatperson eller företag har ett aktieinnehav på minst 10 % av aktierna. Har man en corner så kan man förhindra uppköp av bolaget då det krävs minst 90 % för att genomdriva tvångsinlösen.

Cyklisk aktie
En cyklisk aktie är en aktie som svänger kraftigt beroende på konjunkturcykeln. Exempel på cykliska aktier är skogsbolag, rederier och varv.

Defensiva aktier
Aktier som inte är speciellt känsliga för ränteförändringar eller konjunkturläget.

Diskontera
Att räkna in framtida värden i en aktiekurs tex. nyheter, prognoser med mera. Eller när man beräknar nuvärdet av en framtida betalning.

Dow Jones Industrial Average
Stort index i USA som består utav de 30 största industriaktierna i USA. Tungt viktade aktier i indexet är JP Morgan, IBM, Hewlett Packard och Exxon Mobil.

Duration
Den genomsnittliga löptiden för en obligation eller en obligationsfond. Durationen mäter obligationen eller obligationsfondens räntekänslighet och därmed risken i placeringen och anges oftast i antal år.

Emerging markets
Länder med goda förutsättningar för tillväxt, till exempel länder i Asien och Latinamerika.

Financial futures
Financial futures-kontrakt är en överenskommelse att per ett framtida datum köpa eller sälja ett finansiellt instrument, vilket kan vara börsindex, räntebärande värdepapper eller valutaväxlingsavtal.

Fundamental analys
Att med hjälp av vinstprognoser, nyckeltal, framtidsutsikter osv. bedöma hur företagets aktiekurs ska utvecklas i framtiden. Man kan säga att allt som har med bolaget att göra är fundamental analys. Brukar förkortas FA.

IM
Innovationsmarknaden. Administrerar en börs för små bolag. Dessa bolag befinner sig oftast i utvecklingsstadiet och har en produkt som är på väg att kommersialiseras. Heter numer Innovationslistan på Nordic growth market.

IM-listan
Innovationsmarknadens börslista.

Interimsbevis
Kvitto på betalning vid teckning av aktier, obligationer med flera värdepapper som inte är färdiga att utlämnas vid emiss-ionstillfället.

Joint venture
Konsortium eller samriskföretag. Ett företag som bildas för att minska riskerna för de inblandade eller för att snabbare sälja en produkt.

Konvertering
Byte av konvertibla skuldebrev mot aktier.

Korglån
Ett banklån sammansatt av olika valutor (s k valutakorg) mot en fast ränta, i syfte att sprida låntagarens kursrisk.

Korsvist ägande
Kallas det då olika bolag äger stora aktieposter i varandra.

Köpt strut
Innebär att man köper en köp och en säljoption med samma lösenpris. Man tjänar alltså pengar om en aktie rör sig kraftigt åt endera hållet men förlorar om aktien ligger still. Detta kan vara en strategi inför bolagsrapporter.

Limiterad börsorder
När man lämnar en köp/säljorder till mäklaren kan man ange en limit. Det menas med att man sätter ett pris till vilket man är beredd att köpa eller sälja. Motsatsen är bäst möjligt.

Löptid
1) Giltighetstiden för en option. När denna tid gått ut blir optionen värdelös. 2) Giltighetstiden för en obligation. När obligationens löptid går ut löses obligationen in mot en bestämd summa pengar (obligationens nominella värde). Tiden mellan utställningsdag och förfallodag.

Momentum
En teknisk analysmetod som mäter hur snabbt en aktiekurs rört sig den senaste tiden. Ponera att man vill räkna ut momentum för de senaste 10 dagarna. Detta gör man genom att jämföra kursen idag med kursen för 10 dagar sedan. Om kursen idag är 5% högre än kursen för 10 dagar sedan så är momentum = 5. Om kursen har gått ned 10% de senaste 10 dagarna så är momentum -10. Momentum är med andra ord förändringen i procent under en viss (kort) tidsperiod.

NAV-kurs
Net asset value, används om fonder och är värdet på en fondandel.

Nedflaggning
Man aviserar marknaden att man säljer av en större aktiepost.

Negativ tidsspread
Tidsspread som ger vinst om den underliggande varans pris sjunker.

Netting
En termin kan inte kvittas under löptiden, som en option. Man kan ändå, med netting, uppnå samma resultat genom att sälja en termin som exakt motsvarar den som man tidigare köpt. Detta för att då låsa in förluster och för att säkra vinster.

NGM Equity
Tidigare SBI-listan. Har numera bytt namn till NGM Equity. Alternativ till Stockholmsbörsens listor, kraven för notering liknar O-listans. Handeln var tidigare manuell men sker nu i handelssystemet Tellus. NGM Equity, ägs av bolaget Nordic Growth Market NGM AB.

NGM Venture
Tidigare SBI, innovationslista. Lista för nya småbolag som ofta har utvecklat en produkt de försöker kommersialisera.

O-listan
För notering på O-listan krävs bl a att företaget uppfyller börsmässiga krav vad gäller ledning, styrelse och aktiemarknadsinformation. Vidare skall företaget ha minst 300 ägare som äger vardera en handelspost samt en tillfredsställande spridning av aktiekapitalet och rösterna i bolaget.

Omvänd split
Gör att antalet aktier minskar. Används om bolagets kurs är låg. Ex. omvänd split 1:10 betyder att för varje 10 aktier du har omvandlas dessa till 1 aktie. Kursen ökar sedan med 10. Om en aktie kostade 20 öre före den omvända splitten så är nu priset per aktie 2kr. En split är egentligen ingen åtgärd som spelar någon större roll. Du tjänar inga pengar på att det blir split eller omvänd splitt.

OTC-listan
Var tidigare en börslista för mindre och medelstora företag. Numera sammanslagen med O-listan.

Prisspread
En optionsstrategi som innebär att man samtidigt köper och utfärdar optioner med samma löptid men med olika lösenpris.

Rekyl
Kursnedgång som följer på en kursuppgång och tvärtom.

Riktad emission
En nyemission som är riktad till en viss grupp, t ex enbart befintliga aktieägare. Men oftast menar man med riktad emiss-ion att den är riktad till en extern placerare. Aktieägarna avstår då från sin rätt att teckna nya aktier vid en emission till förmån för någon annan/andra.
Betalar för att få rätten att ekonomiskt utnyttja en viss tillgång.

RSI – Relative Strength Index
En av de vanligaste tekniska analysmodellerna. RSI anges på en skala från -100 till 100 och mäter hur många dagar en aktie har gått upp i förhållande till hur många dagar den har gått ned under en begränsad tidsperiod .

Split
Antalet aktier ökas genom att varje gammal aktie delas upp i flera nya. Tex.: För en 1000- kronors aktie får man istället 10 aktier värda 100 kronor styck. Split 4:1 ger dig fyra nya aktier på varje aktie. En split ökar inte bolagets värde utan syftet är göra aktien billigare och därmed lättare att handla i då en dyr aktie i kronor räknat för med sig psykologiskt och ekonomiskt motstånd.

Stamaktie
Aktie som givits ut i samband med bolagets bildande för att anskaffa det ursprungliga aktiekapitalet, eller som senare tillkommit vid emission av ytterligare stamaktier om aktiebolaget även utgivit preferensaktier.

Stop loss
I förhand angiven nivå att sälja på om kursen går ner. Om man exempelvis köper för 50 kr och har en stoploss vid 40 kr, så säljer man aktien om kursen sjunker till den nivån. Då har man maximalt förlorat 10 kr/aktie.

Teckningsrätter
Vid en nyemission får du som aktieägare rätt att teckna en ny aktie. Denna rätt kan vara värdefull om teckningspriset är lägre än marknadspriset. Skillnaden dem emellan blir teckningsrätt-ens värde. Värdet förfaller vid teckningsperiodens utgång.

Terminsaffär
Köpavtal avsett att fullgöras vid en bestämd tidpunkt i framtiden till ett pris som fastställs när avtalet träffas. I Sverige förekommer sedan länge terminsaffärer i valutor och även i värdepapper.

Valutaappreciering
Höjning av en valutas värde, uttryckt i andra valutor, och därmed sänkning av andra valutors växelkurs, uttryckta i den apprecierade valutan.

Öppen aktiefond
Värdepappersfond vars andelskapital inte är bestämt på förhand utan där nya andelar kan ges ut när sådana efterfrågas, och utelöpande andelar återlösas. Emission och inlösen sker alltid till marknadsvärde, eftersom andelar i en öppen fond i regel inte har något nominellt belopp.

Överteckning
När summan av det tecknade kapitalet vid aktieteckning överstiger den avsedda.
n

Väl fungerande lungor minskar risken för demens

En medelålders kvinna med bättre lungfunktion har också mindre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. En ny studie genomförd vid Sahlgrenska akademin visar på ett starkt statiskt samband mellan lungkapacitet och demens.
Resultaten presenteras i det komm-ande numret av den ansedda amerikanska tidskriften Neurobiology of Aging. Studien baseras på den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg, en befolkningsstudie som pågått sedan 1968.
I undersökningen ingår totalt 1291 kvinnor. Kvinnornas lungfunktion mättes första gången år 1974 och år 1980 när kvinnorna var i medelåldern. Mätningarna upprepades sedan flera gånger fram till år 2000. 147 av kvinnorna utvecklade demens, och av dem hade 96 kvinnor Alzheimers sjukdom.
Studien visar att det finns ett tydligt statistiskt samband mellan lungornas funktion och risken för Alzheimers sjukdom.
— Vår teori är att dålig lungfunktion innebär att hjärnan får mindre syre och det ökar i sin tur risken för demens, säger Xinxin Guo, forskarassistent vid Sahlgrenska akademin.
Ju bättre lungfunktion kvinnorna i studien hade när de var i medelåldern desto mindre var risken att de senare skulle utveckla Alzheimers sjukdom. För varje 20 % förbättrad lungfunktion minskade risken att insjunkna i Alzheimers med en fjärdedel.
Demens innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, och hälsoproblemet innebär dessutom en enorm kostnad för samhället. Cirka 200.000 personer i Sverige har någon form av demens.
— Denna studie pekar på vikten att upprätthålla en god lungfunktion. Om man tränar regelbundet och avstår från rökning kan man själv påverka risken att drabbas av Alzheimers, säger professor Ingmar Skoog.
Ålder och genetiskt arv är de faktorer som spelar störst roll för risken att utveckla demens. Tidigare forskning har pekat på att kärlsjukdom och övervikt ökar risken för demenssjukdomar, men detta är den första rapporten om kopplingen till lungornas funktion.

Över en miljon känner sig inlåsta på jobbet

När Arbetslivsinstitutets generaldirektör Mikael Sjöberg var gäst i Ekots lördagsintervju i dag diskuterade han bland annat inlåsnings- och rörlighetsperspektivet på svensk arbetsmarknad. Över en miljon människor i Sverige känner sig inlåsta på jobbet.
Sett över hela arbetsmarknaden kan sägas att ungefär 20 procent av de fast anställda kan kategoriseras som dubbelt inlåsta. Det innebär att de varken är i sitt önskade yrke eller på sin önskade arbetsplats. Detta motsvarar cirka 800 000 personer i Sverige. Ytterligare 15 procent hör till grupperna yrkes- eller arbetsplatsinlåsta, vilket motsvarar drygt en halv miljon människor.
Uppgifterna kommer från rapporter som bland annat getts ut under ett forskningstema som heter Vägar till ett friskare arbetsliv. Temat har två huvudspår. Det ena handlar om vilka arbetsvill-kor som sammanhänger med långtidsfriskhet. Det andra spåret handlar om hur hälsa kan gynnas av yrkes- och arbetsplatsrörlighet – av minskad inlåsning.
Källa: Arbetslivsinstitutet

Sjukfrånvaro – mer än sjukdom

När man ska analysera sjukfrånvaron är det viktigt att även ta hänsyn till arbetslösheten, förhållanden på arbetsmarknaden och ersättningsregler i olika system. De olika välfärdssystemen i Sverige (sjukpenningförsäkring, förtidspension, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd, lönebidrag och socialbidrag) tycks i vissa fall fungera som kommunicerande kärl. Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet.
I undersökta kommuner med höga kostnader för socialförsäkringen var arbetsmarknadskostnaderna (arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och lönebidrag) betydligt lägre. På motsvarande sätt fanns kommuner med höga arbetsmarknadskostnader samtidigt som socialförsäkringskostnaderna var lägre.
Ett exempel på det senare var den låga sjukskrivningskostnaden i Tornedalen som till och med var lägre än i många av Kronobergs kommuner, med landets lägsta ohälsotal. Samtidigt var kostnaden för förtidspension och arbetsmarknadsprogram bland de högsta. Detta kan tolkas som att systemen tycks fungera som kommunicerande kärl.
Den högre sjukfrånvaron i norra Sverige kan därför delvis förklaras av en relativt sett svagare arbetsmarknad samt att arbetsmarknadsproblem i norr tenderar att medikaliseras via sjukförsäkringen.
Det säger Hans Goine, som i sin avhandling även studerat resultaten av Arbetslivsfondens omfattande stöd under en femårsperiod på 1990-talet. Trots att ett av företagen i studien fick fyra gånger mer stöd per anställd i syfte att minska sjukfrånvaron så minskade denna inte mer. Den minskning av korttidssjukfrånvaron som skedde vid företagen i början av 1990-talet var förmodligen mer en följd av arbetslöshet och ändringar i försäkringsregler än effekter av Arbetslivsfondens satsningar.
En annan viktig fråga som behandlas i avhandlingen är mått på sjukfrånvaro. Vid mätning av sjukfrånvaro finns inget enskilt mått som enkelt beskriver och på ett bra sätt sammanfattar sjukfrånvaro. För att nå en mer samlad bild av sjukfrånvaron bör fler mått användas och valet av mått bör göras med utgångspunkt för syftet med studien.
— Sjuktalet som mått säger ingenting om hur många som är sjukskrivna och inte heller under hur lång tid, säger Hans Goine. Därför bör nya mått användas i den officiella statistiken som visar på hur många som är sjukskrivna av dem som omfattas av sjukförsäkring och hur sjukskrivningstiden utvecklas över tid.
Källa: Mittuniversitetet

Psykologiskt krävande arbete kan leda till muskelbesvär

Psykologiskt krävande arbete kan leda till muskelbesvär
Höga krav i arbetet och hög psykologisk arbetsbelastning kan vara kopplat till muskelbesvär i nacke, skuldra och rygg, visar en ny avhandling.
Doktoranden Pernilla Larsman har genomfört sitt avhandlingsarbete vid Arbetslivsinstitutet i Göteborg och Göteborgs Universitet. Hon har utgått från enkätundersökningar bland anställda vid svenska industriföretag, äldre kvinnliga datoranvändare i fyra europeiska länder och anställda inom barn- och äldreomsorg i Sverige.
I studierna testades relationen mellan psykosocial arbetsmiljö och muskelbesvär. Resultaten presenteras i avhandlingen On the relation between psychosocial work environment and musculoskeletal symptoms: A structural equation modeling approach.
– Det finns en koppling mellan upplevelsen av krav i arbetet och psykologisk arbetsbelastning och muskelbesvär i nacke, skuldra och rygg. Upplevd stress och trötthet kan vara viktiga mekanismer för uppkomsten av muskelbesvär, säger Pernilla Larsman som hoppas att forskningen kan leda till förändringar inom arbetslivet.
– Det handlar om att se över den psykologiska arbetsbelastningen och att se till att faktorer som leder till stress ligger på rimliga nivåer, säger Pernilla Larsman.