WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder. Källa: Folkhälsomyndigheten Foto: Norma Mortenson
WHO presenterar vart fjärde år internationella resultat från studien Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-aged Children [HBSC]). Närmare 230 000 barn i åldrarna 11, 13 och 15 år i 45 länder i Europa och Nordamerika har besvarat en enkät om sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. De senaste internationella resultaten visar att de flesta skolbarn uppger att de har goda sociala relationer, relativt få hälsoproblem, en god hälsa och ett högt välbefinnande. Användningen av alkohol och tobak fortsätter att minska och matvanorna fortsätter att förbättras. Det finns dock några utmaningar i de flesta länder. Den upplevda skolstressen ökar, framför allt bland de äldre barnen. Användningen av digitala medier har medfört en problematisk användning bland en del ungdomar, dvs. att användningen går ut över familj, vänner och andra aktiviteter. Den fysiska aktiviteten är fortsatt mycket låg och allt fler barn och ungdomar rapporterar psykosomatiska besvär såsom nedstämdhet och sömnsvårigheter. Könsskillnaderna i hälsa, liksom skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper, består. Skolbarn i Sverige rör sig för lite Resultatet visar att Sverige hamnar i botten när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva, det vill säga rör sig minst 60 minuter om dagen. Bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna uppnår det målet. Sverige inte längre ett föregångsland vad gäller mobbning Tidigare datainsamlingar har Sverige haft jämförelsevis låg förekomst av mobbning, men nu är andelen elever som uppger att blivit mobbade ungefär som genomsnittet. Det hänger samman med att andelen ökade bland flickor och pojkar, i alla åldrar, i den senaste datainsamlingen. Goda matvanor och tandhälsa bland skolbarn i Sverige Skolbarn i Sverige äter i högre utsträckning frukost och grönsaker, medan de i lägre utsträckning äter godis och dricker läsk dagligen, jämfört med genomsnittet för alla länder. Fruktkonsumtionen är däremot jämförelsevis låg bland skolbarn i Sverige. Skolbarn i Sverige är flitiga användare av tandborste, andelen som borstar tänderna minst två gånger om dagen är hög jämfört med i övriga länder. Jämförelsevis få skolbarn i Sverige dricker alkohol eller röker. Sverige ligger bra till när det gäller alkohol-, tobaks- och narkotikaanvändning bland skolbarn. Andelen skolbarn som uppger att de har druckit alkohol är bland de lägsta i studien. Även andelen som har rökt cigaretter är under genomsnittet för alla länder. När det gäller cannabisanvändning bland 15-åringar ligger Sverige också bra till. Goda relationer med föräldrarna och lärare i Sverige Skolbarn i Sverige uppger i hög grad att de kan tala med sin mamma och sin pappa om saker som bekymrar dem. Andelen 13- och 15-åringar som uppger detta är hög i Sverige jämfört med genomsnittet. I Sverige har skolbarn jämförelsevis goda relationer till sina lärare; andelen som uppger att deras lärare accepterar dem som de är, att lärarna bryr sig om dem som personer samt uppger att de litar på sina lärare är mycket hög jämfört med i övriga länder. Skolbarn i Sverige mindre nöjda med livet och uppger oftare besvär Skolbarn i Sverige är mindre nöjda med livet och uppger oftare psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, ont i magen, nedstämdhet och sömnsvårigheter, jämfört med genomsnittet. Däremot skattar skolbarn i Sverige sin hälsa överlag bättre än genomsnittet. Hög användning av sociala medier Sverige har en stor andel 13- och 15-åringar som uppger en intensiv användning av digitala medier. Samtidigt är det jämförelsevis få som svarar att deras användning är problematisk, dvs. går ut över familj, vänner och andra aktiviteter. Huvudsakliga resultat Den senaste undersökningen visar att: k De allra flesta elever i Sverige är tillfreds med livet och skattar sin hälsa som god. k Flera av de levnadsvanor som mäts fortsätter också att förbättras, med t.ex. färre som varit berusade och färre som provat att röka. k Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt. k Många skolbarn har återkommande psykiska och somatiska besvär, såsom känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Besvären förekommer oftare bland flickor än pojkar. k Det är vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp, dvs. tycker att de väger lagom mycket, medan fler flickor tycker att de är för tjocka. k De flesta kan prata med sin mamma om bekymmer. Andelen som kan prata med sin pappa är mindre, men har ökat de senaste åren. k Trivseln i skolan har minskat sedan förra undersökningen, medan en större andel uppger att de ofta eller väldigt ofta har för mycket skolarbete. Den självrapporterade skolstressen är utbredd. Fysiskt aktiva skolbarn upplever mindre stress och mår bättr Som en del av undersökningen Skolbarns hälsovanor har 11-, 13- och 15-åringar burit aktivitetsmätare under en vecka. Resultaten från aktivitetsmätarna visar att barn och unga spenderar i snitt 70 % av den vakna tiden inaktiva, det vill säga sitter, står eller rör sig väldigt lite. Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för 11-åringar till upp emot 75 procent för 15- åringar. De som känner hög skolstress har mer inaktiv tid totalt för veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Övrig tid ägnas åt fysisk aktivitet på olika ansträngningsnivåer (låg, måttligt och hög). Pojkar är generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor och en högre aktivitetsnivå ses hos 11-åringar jämfört med 13- och 15- åringar. Skola bidrar med ca 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är mer vanligt bland de som skattar sin hälsa som god. Fysisk aktivitet i alla former har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Det är därför angeläget att stimulera till och ge förutsättningar för mer rörelse bland barn och unga. Framförallt för tonåringar utifrån skillnaderna i rörelsemönster mellan åldersgrupperna, med mindre fysisk aktivitet och mer inaktiv tid bland tonåringar jämfört med 11-åringar. Utomhusvistelse ger generellt högre aktivitetsnivåer, och möjligheterna att vara aktiv ökar om närmiljön ger tillgång till gång- och cykelvägar, lekplatser och öppna ytor. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt och både för individ och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper. Psykosomatiska besvär hos barn Det har skett en ökning av psykosomatiska besvär bland 11-åringar. Andelen är nu den högsta sedan undersökningen Skolbarns hälsovanor startade i mitten av 1980-talet. Folkhälsomyndigheten har tidigare presenterat resultat från 2017/18 som visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 30 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 19 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började 1985/86. Andelen 11-åringar med besvär varierade dock under perioden 1985/86−2013/14 och det är för tidigt att säga om det är en bestående ökning. När det gäller 13- och 15-åringar har det däremot inte skett någon statistiskt signifikant ökning sedan mätningen år 2013/14. Däremot har andelen med psykosomatiska besvär ökat kontinuerligt under de senaste decennierna och är hög. Sociala relationer hos barn Under lång tid har andelen barn som kan prata med sin mamma om problem varit hög. Nu visar de senaste resultaten från undersökningen Skolbarns hälsovanor att andelarna som kan prata med sin pappa om problem har ökat. Framför allt bland flickor. Allt fler kan prata om problem med sin pappa Att kunna prata om problem med sina föräldrar är viktigt för barns och ungas psykiska hälsa. Psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, magont och nedstämdhet, är vanligare bland elever som uppger att de har svårt för att prata med en eller båda föräldrar. Det visar tidigare analyser av studien Skolbarns hälsovanor. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att många flickor och pojkar uppger att de har lätt för att prata med sin mamma om problem: 87 procent av flickorna och 91 procent av pojkarna i åldern 11−15 år uppgav detta. Andelen har varit stabil sedan studien startade 1985/86. Andelen som uppger att de har lätt att prata med pappa är något mindre, särskilt bland 13- och 15-åriga flickor. Sedan undersökningen 2009/10 ses dock en ökning av andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar som uppger att de har lätt att prata med sin pappa. Andelen elever som uppger att de kan prata om problem med sin pappa är hög i Sverige jämfört med i många andra länder. Det visar Världshälsoorganisationen (WHO), som sammanställer resultaten från alla länder som deltar i studien Skolbarns hälsovanor. År 2013/14 uppgav 64 procent av de 15-åriga flickorna och 75 procent av de 15-åriga pojkarna i Sverige att de hade lätt eller mycket lätt för att prata med sin pappa. Då hamnade Sverige på plats 4 av 37 bland 15-åriga flickor i Europa. Ökningen kan hänga samman med att pappors uttag av föräldraledighet har ökat och att de därmed har blivit mer delaktiga i sina barns uppväxt. Detta stöds av flera studier. Välmående hos barn Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors hälsa, vilket medför att pojkar mår bättre än flickor. Pojkar mår bättre än flickor i tonåren I den senaste undersökningen Skolbarns hälsovanor, 2017/18, uppger 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna i 11-årsåldern att de är nöjda med livet. Några år senare sjunker andelen, framför allt bland flickor. Andelen 15-åriga flickor som är nöjda med livet är då 77 procent och bland pojkarna i samma ålder 86 procent. Resultaten är desamma när det gäller psykosomatiska besvär som exempelvis huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Bland 11-åringar rapporterar 41 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna att de har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan, under de senaste sex månaderna. Bland 15-åringar är besvären nästan dubbelt så vanliga bland flickor: 62 procent har återkommande besvär jämfört med 35 procent av pojkarna. Undersökningen innehåller fler frågor om hälsa, t.ex. hur man tycker att sin hälsa är. Det generella mönstret är att könsskillnaden är obefintlig eller liten vid 11 års ålder, men ökar sedan. Vid 15 års ålder är skillnaden tydlig, till flickors nackdel. Nytt i årets undersökning är att de 15-åriga skolbarnen får svara på fler frågor om psykisk hälsa och välbefinnande än i tidigare undersökningar. Svaren visar att pojkar har högre välbefinnande, bättre självkänsla och skattar sin självförmåga högre än vad flickorna gör. Levnadsvanor hos skolbarn Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen är internationell och genomförs vart fjärde år i ett femtiotal länder. Skolbarn äter bättre, röker och dricker mindre men rör sig för lite Allt färre dricker läsk och äter godis dagligen, medan allt fler äter grönsaker. Däremot är det dagliga intaget av frukt oförändrat och det är få som äter frukt varje dag. Flera av de levnadsvanor som mäts har förbättrats eller varit oförändrade över tid. Rökningen av tobakscigaretter bland 15-åringar har minskat över tid och även jämfört med 2013/14. Drygt 20 procent av 15-åringarna uppger att de har rökt tobakscigaretter. Däremot har cirka 23 procent av de 15-åriga flickorna och 32 procent av pojkarna i samma ålder rökt e-cigaretter. Andelen 13- och 15-åringar som druckit sig berusade har minskat kontinuerligt sedan studien startade 1985/86. I senaste undersökningen uppgav 22 av de 15-åriga flickorna och 17 procent av pojkarna i samma ålder att de varit berusade. Detta är även en minskning sedan föregående mätning. Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt, och det är vanligare att pojkar tränar minst fyra gånger i veckan än att flickor gör det.