Stockholm, en stad med gigantisk potential

Strax innan årsskiftet kom det en välarbetad rapport om hur Stockholm ska bli Europas bästa huvudstad. Höga ambitioner men ändå känns de realistiska. Nu har den senaste tidens kaos Europa och världen såklart fått de flesta att tänka på annat än att få en huvudstad av yppersta klass. Men det finns så klart en tid efter kaoset och när den kommer kan vi åter sträva efter det högt uppsatta önskemålet. 

Det är Stockholms Handelskammare som låg bakom rapporten och som fick de så passande namnen ” Framtidagenda – Mot Europas bästa huvudstad. En sådan rapport vill man ju inte låta passera utan att grotta ned sig lite och ta del av ambitionerna och tankarna på hur vi ska nå dit. Sagt och gjort, rapporten genomläst och här kommer vi dela med oss av några av de mest intressanta delarna. Det är en ganska matig rapport och för alla som vill veta mer rekommenderas att ladda ner den i sin helhet. Den är uppdelad i tio olika kapitel där varje är en redovisning om olika inriktningar som behöver vara bäst i klassen för att framtidsvisionen ska gå i uppfyllelse. Varje kapitel presenteras kort med en introduktion vad som krävs för att nå målet med att bli Europas bästa huvudstad. Redan där väcks en nyfikenhet hos läsaren av rapporten. I förorden har man använt sig av Michel Jordans bevingade citat ”You must expect great things of yourself before you can do them” och anledningen till det sär såklart att visionen att bli den bästa huvudstaden i Europa är en storslagen vision. För att ens ha möjlighet att nå dit behövs modet att uttala visionen, annars faller det platt direkt. En del av utmaningarna trycker man hårt på inledningsvis och man hävdar att en förutsättning är att huvudstadsregionen på allvar inspireras av de pågående digitaliseringsrevolution och urbaniseringstrenden. Man vill att storstadsregionen växer genom att en hopkoppling av Stockholm och Uppsala bör bli tydligare. Från Stockholms Handelskammar är man tydliga med vad som krävs och att huvudstadsregionen måste vara smartare och snabbare än de globala konkurrenterna. Man tar också på sig rollen att vara näringslivets röst i huvudstadsregionen och därmed också en pådrivande kraft för att regionen ska nå de karaktärsdrag som kännetecknar städers framgång i den modena ekonomin. 

Vi kommer inte redovisa allt som sägs och presenteras men nedan finner du en samanställning av varje kapitel och några en hel del punkter som varje kapitel avhandlar. Vi nöjer oss dock, av utrymmesskäl, att ta med dessa punkter endast i hälften av alla kapitel, de övriga kan den som är intresserad söka upp efteråt genom att läsa rapporten. Men med denna text får du ändå en övergripande bild av vad och hur Stockholms Handelskammare anser behövs göras för att nå det högt uppsatta målet. På de övriga kapitel redovisar vi en kort summering som ändå ger en viss fingervisning.

 

Kapitel 1, Attraktivitet

Huvudstadens skönhet, kulturliv och kreativitet lockar redan i dag företagare, invånare och besökare. Men den positiva bilden kan förstärkas.

 

1.1 Gränser mellan kultur och näringsliv behöver suddas ut

Det finns i Sverige ingen stark tradition av utbyten mellan samhällssfärerna kultur och näringsliv. Banden dem emellan behöver aktivt stärkas, så att nya ekonomiska och sociala värden kan skapas.

 

1.2 Planera för rörelse i vardagen

Allt mer forskning visar att fysisk aktivitet främjar hälsa, välmående, kreativitet och lycka. Den byggda miljön i huvudstads­ regionen behöver utformas så att den stödjer ett fysiskt aktivt vardagsliv.

 

1.3 Bevara och förändra samtidigt

Stockholm och stockholmarna behöver hitta en balans mellan att bevara det som är bevarandevärt i en del av staden, samtidigt som man utvecklar bebyggelsen och skapar nya värden i en annan. Oförutsägbarhet och politisk ryckighet hör inte hemma i stadsutvecklingsprojekt.

 

1.4 Kvalitet i mer än hundra år

Det som byggs ska stå i hundra år eller mer. Samtliga aktörer som bygger och utvecklar staden måste se bortom enskilda projekt och i stället fokusera på vilka miljöer det är som faktiskt skapas. Kvantitet och volymmål får aldrig prioriteras framför kvalitet.

 

1.5 Förädlade grönytor ska kunna nyttjas av fler 

Stadens expansion får inte resultera i sämre tillgång till natur eller grönska. I takt med planering av nya stadsutvecklingsområden bör närliggande parker och grönytor rustas upp och göras tillgängliga för fler.

 

1.6 En attraktiv stad kommer inte att vara tyst

För att stadsdelar ska bli genuint attraktiva är det viktigt att olika verksamheter kan pågå sida vid sida. Det måste få lastas, bromsas och tutas i en storstad med ambitioner att bli Europas bästa. På samma sätt måste det också få sportas, hejas, dansas, skålas och skrattas.

 

Kapitel 2, Arbetsmarknad

Stockholm-Uppsalas arbetsmarknad är Sveriges jobbmotor. Men bristen på kompetens hämmar utvecklingen. Fler talanger och företag måste lockas till regionen.

 

2.1 Prioriterad jakt på talanger

På såväl nationell som regional nivå inom politik och näringsliv behöver fokus ligga på att locka, utveckla och behålla talanger från hela världen.

 

2.2 Flexibel kompetens och kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen ska ligga före i kurvan. Den ska vara följsam utifrån de kompetenser och färdigheter som kommer att efterfrågas i framtiden. Med teknikens framfart följer stora förändringar. Vi behöver ett livslångt lärande för att rusta människor för framtidens arbetsmarknad.

 

2.3 Låt arbetsmarknadens behov vägleda utbildningen

Utbildningsväsendet ska vara nära sammanflätat med arbetsmarknaden. Bland annat genom att erbjuda korta och nischade utbildningar utifrån näringslivets behov. Då kommer människor att slussas effektivt till relevanta yrken och jobb. Utbildningssystemet ska också ta höjd för digitala lösningar som möjliggör nya sätt att ta till sig kunskap.

 

2.4 Förbättrad arbetspendling – ett smörjmedel för arbetsmarknaden

Människor vill kunna ta sig snabbt och smidigt till och från jobbet – kollektivt eller individuellt. Därför behöver pendlings- och transportmöjligheterna inom regionen förbättras.

 

2.5 Balans i livet – ett konkurrensmedel

I den globala talangjakten kan det uppfattas som en konkurrensfördel att Sverige har kommit långt vad gäller att erbjuda likartade förutsättningar för kvinnor och män att kombinera arbete och familj. Det finns dock fortfarande mycket mer att göra när det gäller så kallad work-life-balance, och det är dags att accelerera det arbetet.

 

2.6 Politiken ska stödja en flexibel arbetsmarknad

Politiken behöver bejaka och understödja utvecklingen mot en allt mer flexibel och dynamisk arbetsmarknad. Arbetslivet ska vara fullt av stödjande och kompetenshöjande insatser som syftar till att människor ska känna sig såväl fria i sitt yrkesliv som trygga i sin vardag. En framtida arbetsmarknad behöver ta höjd för allt fler egenföretagare och “giggare”, men även vara öppen för nya trender som kommer längre fram.

 

2.7 Bostadsmarknaden behöver reformeras och marknadsanpassas

De personer som vill flytta till huvudstadsregionen för att förverkliga sina drömmar ska också kunna göra det. En funktionell bostadsmarknad är grunden för en effektiv arbetsmarknad och bidrar till högre produktivitet. Bostadsfrågan är central för samhällsekonomin, men också för den demografiska utvecklingen, där färre människor behöver försörja allt fler.

 

Kapitel 3, Bostadsmarknad

En dysfunktionell bostadsmarknad förlamar huvudstadsregionen. Öppenhet, flexibilitet och funktionsblandning är nyckelord i skapandet av framtidens boende.

 

3.1 Alla ska vara välkomna in på bostadsmarknaden

När det är dags ska unga människor utan problem kunna ta steget in i eget boende. Då lägger de grunden för att kunna ta ett arbete, för framtida inkomstökning och för en boendekarriär. Den dag då de unga, som egentligen inte har något skyddsbehov, kan ta sig in på bostadsmarknaden utan problem, kommer det offentliga i stället kunna fokusera på att stötta de allra mest utsatta. Alla kan inte bo överallt. Inkomst, behov och egna val kommer att styra bostadens standard, storlek och läge. Men alla ska kunna bo utan att bryta mot lagen.

 

3.2 Många livsfaser – en bostadsmarknad

Det ska vara enkelt att byta bostad – att gå från hyrt till ägt eller från ägt till hyrt. Man behöver snabbt och smidigt kunna anpassa sin boendesituation i takt med att livet, familjen, inkomsten och de egna preferenserna förändras. På en mer flexibel bostadsmarknad kommer människor att flytta oftare. Under sin livstid bor man därför på flera olika sätt och i flera olika stadsdelar. En sådan utveckling ger oss en mer blandad stad – anpassad efter dess invånare.

 

3.3 Dynamik mellan arbets- och bostadsmarknad

Med mer flexibla boendevanor och en ökad flora av boendelösningar kommer även de som befinner sig tillfälligt i huvudstadsregionen för att arbeta eller studera att snabbt få fäste på bostadsmarknaden.

 

3.4 Boendelösningar som speglar det människor verkligen vill ha

Nya boende- och upplåtelseformer behöver växa fram. Det skulle öka valmöjligheterna för dem som bor och lever i huvudstadsregionen. Utvecklingen ska påverkas av de ändrade bostads- och arbetsvanor som drivits fram av ny teknik, nya livsstilsmönster och skiftande familjeförhållanden. Med det ökar också kraven på verklig funktionsblandning – att bostäder möter arbetsplatser, gemensamhetsytor, mötesplatser och samhällsservice. Blandstaden behöver vara en stark ledstjärna när nya områden växer fram och när befintliga förändras.

 

3.5 Från huvudstad till huvudstadsregion

Stockholm-Uppsala kommer att växa och göra plats för en ökande befolkning. De olika geografiska delarna av regionen växer successivt samman. Den fysiska tillväxten genomsyras av logik, hållbarhet, teknikoptimism och innovativa lösningar. Digitalisering, effektivisering och ömsesidigt utbyte mellan myndigheter och branscher kortar tiden från idé till inflyttningsklar bostad. Ansvaret för bostadsförsörjningen måste överordnas kommun- och mandatperiodsgränser. Höjd- och markrestriktioner ska utmanas för att kunna bygga nytt i kollektivtrafiknära områden.

 

Kapitel 4, Infrastruktur och resande 

God framkomlighet i en växande stad kräver starkare och smartare infrastruktur och en utbyggnad av både individuella och kollektiva transportmedel. Då behövs ny teknik och autonoma fordon.

 

4.1 Attraktivt kollektivt resande

Utrymmet i staden behöver värnas när efterfrågan på plats ökar. Därför behöver det kollektiva resande bli ännu mer attraktivt

– både för arbetspendlare och nöjespendlare. Tack vare autonoma stombussar och själv-körande tåg i tunnelbanan kommer det att vara möjligt att upprätthålla en hög turtäthet även i glestrafiken. Det medför lägre kostnader samtidigt som tillgängligheten ökar i de mindre centrala delarna av regionen.

 

4.2 Ett samlat grepp om huvudstadsregionen

Långsiktig infrastrukturplanering utgår från det som är bäst för hela storstadsregionen, eftersom den utgör en och samma arbetsmarknad. De enskilda kommunerna bör inte suboptimera infrastrukturen genom att enbart utgå från vad som är bäst för dem, utan i stället planera för vad som är bäst för regionen i sin helhet. Likaså behövs ett samlat regionalt ansvar för trafikleder, snö- och avfallsupplag, bussterminaler och fordonsdepåer.

 

4.3 Effektivare användning av ytor för transporter

Gatuutrymmet i en tät stad kommer alltid att vara ansträngt. Arbets- och nöjespendlare, leveranser och underhållsfordon samsas i dag om samma begränsade yta. Nu behövs nya kreativa lösningar där olika trafikslag och transporter renodlas till olika gator, och där vägnätet används fler av dygnets timmar.

Ny teknik kommer att möjliggöra för tysta godstransporter nattetid, vilket kommer att kunna avlasta vägnätet dagtid. Sjövägarna kommer också kunna användas på ett smartare sätt för skrymmande transporter, exempelvis av byggavfall.

 

4.4 Från huvudstadsregionen och tillbaka

En global region på frammarsch behöver en god tillgänglighet till och från resten av världen. Därför bör utbyggda förbindelser med elflyg prioriteras. Dessutom krävs betydande investeringar i befintlig och ny spårinfrastruktur. Restiden mellan Stockholm och Oslo kan kortats till strax under tre timmar, vilket gör tåget till ett i högsta grad realistiskt transportalternativ. En satsning på nya elvägar kan bidra till att även godstransporter på väg kan vara ett rent alternativ, i de fall det inte är möjligt att transportera godset på tåg.

 

Kapitel 5, Välfärd

Att erbjuda välfärd av hög kvalitet är en av stadens huvuduppgifter. Demografiska befolkningsförändringar ställer krav på nya tekniska lösningar, valfrihet och individanpassning.

 

5.1 Låt näringslivet vara välfärdens viktigaste resurs

För att klara huvudstadsregionens framtida demografiska utmaningar behövs en välfärdspolitik där näringslivets kraft tillvaratas. Det offentliga behöver se och utnyttja den effektivitet, innovation och kvalitet som näringslivets välfärdsaktörer kan bidra med. De privata aktörerna tillåts att utvecklas sida vid sida, och i samklang med, de offentliga.

 

5.2 Släpp loss ai och digitaliseringens kraft

Välfärdssektorns traditionella flöden har redan förändrats till följd av ny teknik. Nu kommer välfärdstjänsterna utvecklas ytterligare, i takt med digitaliseringen och framväxten

av ny AI-teknik. Provtagningar kommer att kunna utföras i hemmet, ambulanser kan bli uppkopplade till individerna i syfte att agera automatiskt vid olyckor och sjukdomsfall. Och robotar kan komma att utföra merparten

 

5.3 Ökad valfrihet och individanpassning inom välfärden

Åtta av tio svenskar anser att valfriheten är viktig inom vård och omsorg. Valfrihet och tillgänglighet bör vara centrala pelare för morgondagens välfärdssektor. Patienter ska i högre utsträckning kunna anpassa utbudet av välfärdstjänster efter sina egna önskemål och unika behov – en mer personaliserad och skräddarsydd välfärd.

 

5.4 Kreativitet och samverkan ger kvalitet

De privata aktörerna, som av sin natur ständigt söker effektivisera och innovera olika verksamheter, behöver få grönt ljus för att tänka nytt, hitta kreativa arbetssätt och involvera

sin expertis. En nära samverkan behöver växa fram mellan akademi, privata företag och offentliga välfärdsaktörer.

 

5.5 Nya friskvårdslösningar kvalitetssäkrar sjukvården

Datorprogram och AI-drivna applikationer kommer med stor precision kunna förutse hälsotillstånd och diagnostisera sjukdomar långt innan de bryter ut. Ny teknik möjliggör för vården att bli mer proaktiv än reaktiv – en utveckling från sjukvård till friskvård. Individuella friskvårdsåtgärder kan sättas in tidigt, samtidigt som läkare och vårdpersonal kan ägna mer tid åt sjuka patienter – med kvalitet och patientupplevelse i fokus.

 

5.6 Huvudstadsregionen – en exportmotor för välfärdstjänster

Stockholm-Uppsala har redan ett framgångsrikt kluster för life science-teknik med potential att förbättra världen inom bioteknik, läkemedel och medicinteknik. Trots det finns det en stor outnyttjad potential att öka exporten av nya välfärdslösningar. Med världsledande forskning från Karolinska institutet och Uppsalas båda universitet samt en hög koncentration av life science-företag är förutsättningarna för regionen goda.

 

Kapitel 6, En global hubb

Om Stockholm-Uppsala ska stå sig i den globala konkurrensen måste fler företag ut på de internationella marknaderna. Samtidigt behöver fler investeringar och huvudkontor etableras i regionen.

 

Kapitel 7, Samanhållning

Klyftan mellan stad och land vidgas och städernas invånare delas upp i socioekonomiskt skilda bostadsområden. Men om vi kan utveckla skolor och företagsklimat samt stärka svenska språket kommer känslan av delaktighet öka.

 

Kapitel 8, Trygghet och säkerhet

Otryggheten i huvudstaden ökar. Företagare och invånare drabbas av kriminaliteten och stadens attraktivitet riskerar att sjunka. Alla måste nu samverka för att skapa trygghet på arbetsplatserna och i det offentliga rummet.

 

Kapitel 9, Hållbarhet

Världens storstäder står för en stor del av det mänskliga klimatavtrycket. Men Stockholm har ett rykte som föregångare inom hållbarhet. Näringslivet, med sin kreativitet och sina gröna teknikinnovationer, kan och vill gå i bräschen för fortsatt omställning.

 

Kapitel 10, Digitalisering

Den digitala mognaden är hög i Stockholm-Uppsala. Ändå har vi bara påbörjat resan mot den smarta och uppkopplade staden. Politiken måste fortsätta uppmuntra digitaliseringen och se på tech-industrin som vår nya basnäring.