Alla städer vill växa, få mer skatteintäkter, mer arbetstillfällen och högre status. I Sverige är det Stockholms län som väntas ha högst tillväxt av landets åtta riksområden.
Till riksområdena räknas förutom nämnda Stockholm: Östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Men Stockholm nöjer sig inte med att bli bäst i klassen utan strävar att bli bäst i hela skolan och huvudstaden jagar toppen när de 30 största europeiska städerna jämförs. Det framgår i en helt ny rapport från Stockholms Handelskammare, baserad på prognoser från Oxford Economics. – Stockholm skulle kunna leda tillväxttoppen om bostadsmarknaden fungerade bättre så att vår ekonomi inte belastades av tiotusentals helt vakanta jobb. Det är problematiskt att huvudstadsregionen inte ges förutsättningarna att nå sin fulla potential, kommenterade Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, rapporten när den lanserade. De 30 största europeiska städerna väntas ha en genomsnittlig tillväxt på 5,2 procent under 2021. Inom topp-30-gruppen är Stockholm en av tio städer vars ekonomi under 2021 överstiger nivåerna från 2019. Det betyder att stockholmsekonomin presterar väldigt bra i en europeisk kontext. Tittar man på vilka städer som finns på topp-30-listan återfinns följande där väst BNP-tillväxt är överst och sedan i fallande ordning: Dublin Manchester Birmingham Bucharest Lyon Aten Milano London Budapest Madrid Barcelona Lille Paris Sofia Rom Amsterdam Stockhom Bryssel Oslo Lissabon Warszawa Helsingfors Köpenhamn Zürich Hamburg München Frankfurt Prag Wien Berlin De 30 största europeiska städerna väntas ha en genomsnittlig tillväxt på 5,2 procent under 2021. Stockholm väntas ha en tillväxt på 4,6 procent under 2021. Det är visserligen något lägre än genomsnittet bland de 30 europeiska städerna, men det speglar mer att de andra städerna i gruppen hade en kraftigare nedgång än Stockholm under 2020. Inom topp-30-gruppen så är Stockholm en av tio städer vars ekonomi under 2021 överstiger nivåerna från 2019. Storlek ICIW tights Det betyder att Stockholmsekonomin presterar väldigt bra i en europeisk kontext. De övriga nio städerna är närliggande städer i Norden samt ett antal städer i Östeuropa. Sett till den sammantagna totala tillväxten för 2020 och 2021 så placerar sig Stockholm på en fjärde plats bland de 30 största europeiska städerna. Den stad som väntas ha starkast tillväxt mellan 2021 och 2023 är Dublin, vilket också är den enda av de 30 städerna som inte backade under 2020. Fram till 2022 väntas Dublins ekonomi växa med totalt 20 procent. Det bör dock påpekas att Dublins tillväxt i mindre utsträckning baseras på̊ grundläggande faktorer, och snarare speglar förflyttningar av immateriella rättigheter gjorda av multinationella företag. Snabbast tillväxttakt för Stockholm Inom Sverige väntas BNP växa med 4,2 procent under 2021. Här agerar Stockholms län draglok med en notering på 4,6 procent under samma år. Bland övriga riksdelar noteras Mellersta Norrland för lägst tillväxt med 3,5 procent och endast Småland och öarna lyckas uppnå rikssnittet på 4,2 procent. Tillväxttakten väntas därefter bromsas för alla landets riksdelar under 2022 och 2023 och även i dessa jämförelser väntas Stockholms län ha snabbast tillväxttakt med 3,9 procent 2022 och 2,6 procent 2023. Sveriges BNP-tillväxt skrivs till 3,0 procent för 2022 och 2,1 procent för 2023. I rapporten listas farhågor på kort och lång sikt. Här presenteras dessa såsom Handelskammaren ser det: Orosmoln på kort sikt: Virusvarianter En av de större nedåtriskerna i prognoserna är förekomsten nya virusvarianter som kan dyka upp och inverka negativt på samhällsutvecklingen i Sverige och utomlands, särskilt under vintermånaderna. Nya Virusvarianter är också ett problem runt om i världen och särskilt i de områden som fortfarande har en låg vaccinationsgrad. Dessa områden riskerar att försenas och hämmas i sin återgång till ett historiskt normalläge. Flaskhalsar En annan riskfaktor är ihållande flaskhalsar och produktionsstörningar i de globala produktions- och leverantörskedjorna, som nu synliggörs bland annat genom komponentbrist, halvledarbrist och container- brist. Produktionsstörningarna bedöms inte vara permanenta men är trots allt påtagliga och drabbar stora delar av tillverknings- och fordonsindustrin. Hämmande faktorer på lång sikt Brist på arbetskraft I dagsläget föreligger en stor brist på arbetskraft i Sverige, som primärt bottnar i strukturella problem inom kompentensförsörjningsområdet. I realiteten innebär arbetskraftsbristen att företag inte fullt ut kan bedriva sin verksamhet och nå sina mål. Utifrån ett samhälls- ekonomiskt perspektiv innebär därmed kompetenskrisen utebliven produktion värd flera miljarder kronor per år. I dagsläget är arbetskraftsbristen nu så gott som tillbaka på historiska rekordnivåer, som förelåg några år före pandemin. I grunden så handlar det om att det högre utbildningssystemet inte har anpassats till den efterfrågan som finns i näringslivet. Men problemen beror också på en avsaknad av kompetenshöjande insatser för människor med en svag ställning på arbetsmarknaden samt för yrkesverksamma mitt i livet. Arbetskraftsbristen är särskilt stor i Stockholm. Huvudstaden står för ungefär 40 procent av arbetskraftsbristen i det svenska näringslivet – en nivå som varit aktuell under de senaste tolv åren, oavsett konjunkturcykel. Hög långtidsarbetslöshet En annan tillväxthämmande faktor är den extraordinärt höga långtidsarbetslösheten i Sverige. I dagsläget är ungefär 40 procent av alla arbetslösa just långtidsarbetslösa. Denna typ av arbetslöshet ökade strukturellt till nya höga nivåer efter den globala finanskrisen och har ökat ytterligare under och efter pandemin. För att bibehålla en god ekonomisk tillväxt på lång sikt kommer det att behövas krafttag för att få fler människor i arbete. Detta gäller särskilt bland de utrikes födda eftersom de idag är tydligt överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa. Ett högt arbetskraftsdeltagande i arbetsför ålder är grundläggande för att behålla en god ekonomisk utveckling samt en hög kvalitet i välfärden. I sammanhanget kan noteras att antalet människor över 80 år väntas öka från 557 000 till 810 000 mellan 2021 och 2030 – en ökning med 45 procent enligt SCB:s befolkningsprognoser. En dysfunktionell bostadsmarknad En tredje hämmande faktor är dagens extraordinärt dysfunktionella bostadsmarknad. Den kännetecknas av höga trösklar och svag rörlighet. Problemen är särskilt märkbara i Stockholm och synnerligen påtagliga för unga och för människor utan större sparat kapital. Problemen består i en dåligt fungerande hyresmarknad och befintliga kreditrestriktioner som fäller krokben för människor som vill flytta till – och ta ett jobb i – Stockholm. Bostads- situationen försämrar arbetsmarknaden och hämmar den ekonomiska utvecklingen i både Stockholm och Sverige. Undersökningar visar att 20 procent av små och medelstora företag i Stockholm någon gång helt har misslyckats med rekryteringar på grund av bostadsproblemen. Analyser visar att bostadsproblematiken kostar Stockholm arbetsmarknadsregion ungefär 36 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt.