Stora brister i upphandling kostar mycket pengar

5 oktober, 2023

Hundra miljarder kronor! Vi tar det igen: hundra miljarder kronor. Det är en ansenlig mängd pengar det och enligt en rapport från Svenskt Näringsliv är det en summa man skulle kunna tillföra välfärden om man bättrar på den offentliga upphandlingen. Källa: www.svensktnaringsliv.se

De flesta som någon gång har varit med om en upphand-ling kan säker skriva under om att den kan förbättras, men att omräkna det till ett värde av hundra miljoner kronor är det nog ingen som gjort tidigare.

Ellen Hausel Haldahl, jurist och expert på offentlig upp- handling vid Svenskt Näringsliv, anser att alltför mycket pengar försvinner på i onödan genom dåliga inköp, svag uppföljning och brist i konkurrensen.

I rapporten ”Effektivare offentlig upphandling – mer nytta för pengarna” sammanfattar hon sina intryck av hur upphandling i Sverige fungerar.

Den offentliga upphandlingen uppgår uppskattningsvis till cirka 700 miljarder kr; detta motsvarar cirka 17 procent av BNP.

Hur dessa pengar spenderas har stor betydelse för företagen, för medborgarna, för myndigheters ekonomi och skattetryck samt för medarbetarna. Det finns stora möjligheter för myndigheterna att öka nyttan och bedriva verksamhetsutveckling genom offentlig upphandling. Ett strategiskt förhållningssätt till offentlig upphandling är nödvändigt för att åstadkomma större nytta. Den största vinsten av att arbeta strategiskt med upp- handling är framför allt att myndigheterna kan öka kostnadseff- fektiviteten. Myndigheterna kan helt enkelt leverera mer nytta för samma summa skattemedel. Detta kommer att vara särskilt viktigt i takt med att välfärdens finansiering blir en allt större utmaning för kommuner och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i kalkyler indikerat ett betydande gap mellan kommunsektorns tillgängliga resurser vid oförändrat skatteuttag och vad som krävs för att den ska klara sina åtaganden. För den kommunala välfärden är utmaningarna extra tyd- liga. Om det fortsätter som hittills saknas 62 miljarder kronor till 2022, och det bara för en ekonomi i kommuner och landsting som precis klarar livhanken. Finansieringsgapet upp till en långsiktigt sund ekonomi är snarare 80 miljarder – vid en balanserad normal konjunktur. En kraftigt ökande andel äldre och barn är största orsaken.

Av statistik från Upphandlingsmyndigheten (2018) framgår att i 43 procent av de annonserade upphandlingarna inkom bara ett eller två anbud. Denna siffra säger dock inget om hur många anbud som i slutändan var kvalificerade, dvs. uppfyllde de ska- krav som ställts. Vi vet dock av erfarenhet att antalet anbud som inte uppnår alla ställda krav är omfattande och därför utesluts många innan utvärderingen påbörjas. Någon statistik finns inte på antalet noll-anbud. Av alla upphandlingar som annonseras avbryts 13 procent. En anledning till detta är bl.a. att inga anbud inkommit. Uppskattningsvis kan vi konstatera att över hälften av upphandlingarna inte får någon reell konkurrens, dvs. tre eller fler anbud som är kvalificerade och går till utvärdering.

I denna rapport visar Svensk Näringsliv på ett stort antal problem som är vanligt förekommande och som genererar onö- diga kostnader för samhället. Eftersom upphandlingsstatistiken har stora brister kan vi inte bevisa vad effekterna skulle bli om alla myndigheter arbetade strategiskt med inköp. Däremot kan vi genom empiri visa på besparingspotentialen. Den uppgår till uppskattningsvis 5–15 procent beroende på myndighetens grad av inköpsmognad. I kronor och ören handlar det om cirka 70– 100 miljarder kronor.

Vi rekommenderar alla, framförallt de som berörs av det i sitt arbeta, att läsa hela rapporten som finns tillgänglig i sin helhet på www.svensknaringsliv.se.