Läget i ekonomin är synnerligen osäkert. Det finns en betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid framöver med allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturbedömning. 
– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjning håller inflationen kvar på en hög nivå. Energipolitiska felbeslut och tillkortakommanden i Sverige måste rättas till. Elkrisen är i huvudsak självförvållad. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Det gäller både att säkra befintlig kärnkraft och att möjliggöra för ny kärnkraft, säger Sven-Olov Daunfeldt, Svenskt Näringslivs chefsekonom.
Den höga inflationen har visat sig mer beständig än vad de flesta bedömare räknat med. Det är inte längre bara energi- och bränslepriser som driver inflationen. Inflationstrycket är nu brett.
Världens centralbanker kommer att fortsätta strama åt penningpolitiken för att motverka inflation och dämpa inflationsförväntningar. Sammantaget leder detta till en svag ekonomisk utveckling och lågkonjunktur. 
– Det grundläggande sambandet är att hushållen blivit fattigare som en följd av utbudschocker. Detta går inte att kompensera med högre löner, då stiger bara inflationen än mer. I ett läge där världen går in i en lågkonjunktur krävs avtal som tar hänsyn till företagens konkurrenskraft.
I Svenskt Näringslivs huvudscenario blir inflationen 2022 6,8% (KPIF) och faller 2023 till 3,6%, fortfarande långt över inflationsmålet. 
Reporäntan väntas därför höjas till 2 procent i slutet av 2022 och 2,25 procent i slutet av nästa år. Hushållens konsumtion kommer att dämpas av detta och av fallande bostadspriser, samtidigt som fortsatt mycket höga elpriser drabbar både företag och hushåll
Hittills har dessa effekter delvis uppvägts av en stark export. Men under andra halvan av 2022 förväntas de negativa faktorerna ta överhand. Svensk tillväxt kommer därför att bromsa in kraftigt och förväntas bli 1,9 procent 2022 och endast 0,5 procent 2023. 
– Den konjunkturuppgång som låg i korten efter pandemin har brutits. Sverige går nu in i en lågkonjunktur. En förutsättning för att läget inte ska bli än värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Då kan exporten motverka en minskad inhemsk konsumtion. 
Arbetsmarknaden är fortsatt problematisk. Trots en relativt stark tillväxt under första halvåret 2022 sjunker arbetslösheten bara till 7,6 procent och förväntas nästa år åter stiga till 7,8 procent i årsgenomsnitt. 
Källa: Svenskt Näringsliv