Tidig upptäckt av MS allt viktigare

Det finns ett stort informationsbehov kring MS, och därför startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen www.MS-koll.se i samarbete med Neuroförbundet, Sveriges första intresseorganisation specialiserad på neurologi. Kampanjen riktar sig till personer som har haft neurologiska symtom, men som inte sökt vård. Den vänder sig även till personer med konstaterad MS och deras anhöriga. I samband med upplysningskampanjen genomför Netdoktor en enkätundersökning för att få en god bild av hur det är att leva med MS i dag. Inom MS-forskningen har stora framsteg gjorts på senare år. I dag finns en större kunskap om sjukdomen och den inflammationsprocess som skadar nervsystemet. Detta har lett fram till nya behandlingar som bromsar sjukdomsprocessen. Många kan i dag leva ett förhållandevis normalt liv och arbeta, vilket var mycket sällsynt tidigare.

– Symtomen vid MS kan vara ganska beskedliga, ibland vaga och svårtolkade för den enskilde. Det är viktigt att den som upplever neurologiska symtom söker vård. Med tidig diagnos ökar möjligheterna att sätta in bra behandling, säger docent Jan Lycke, överläkare i neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och upplysningskampanjens expert.

Ingen vet säkert varför MS, som innebär att kroppens eget immunförsvar attackerar det centrala nervsystemet, bryter ut. Varför MS framför allt drabbar yngre kvinnor i åldern 20-50 år är också okänt. I dag är MS den näst vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos unga vuxna. Ny svensk forskning visar att MS kan vara betydligt vanligare i Sverige än man hittills trott.

– En ny studie tyder på ungefär 900 nya MS-fall per år i Sverige, jämfört med den tidigare siffran 500 fall. Orsaken till den ökade incidensen är okänd. Men det är välkänt att MS är vanligare i länder som ligger långt ifrån ekvatorn och man har diskuterat om bristen på D-vitamin (solljus) kan vara en av förklaringarna, säger Jan Lycke.

Förbundet hoppas att kampanjen kan sprida mer kunskap om MS och samtidigt visa hur det är att leva med sjukdomen.

– Många av våra medlemmar med MS har i dag svårt att få den vård de har rätt till. Det finns bland annat en stor brist på neurologer, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuroförbundet.

 

Om MS

• MS, multipel skleros, är en kronisk sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.

• Vanliga neurologiska symtom vid MS är muskelsvaghet eller känselstörning i en arm/hand eller fot/ben, balans- eller koordinationsproblem, eller snabbt uppkommande synnedsättning med ögonrörelsesmärta på ett öga.

• Vid MS skadas det skyddande höljet kring nervtrådarna (myelinet) och nervfibrerna. Detta leder till olika neurologiska symtom och skador.

• Tidigare har man räknat med att ungefär 500 personer i Sverige får diagnosen MS varje år. Ny svensk forskning pekar dock mot att det kan röra sig om cirka 900 personer per år. Totalt har ca 17 500 personer i Sverige sjukdomen.

• Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män, och sjukdomen uppträder oftast mellan 20 till 50 års ålder. MS är vanligare i nordliga delar av Europa och Nordamerika än i tropiska länder kring ekvatorn.

• Det är ännu inte klarlagt varför MS uppstår, även om forskare på senare år funnit vissa gener som ökar risken för MS. Låga D-vitaminnivåer och rökning kan i viss mån också kopplas till MS. Det finns inget sätt att förutspå eller förebygga MS.

• De flesta har MS som går i skov, perioder med förvärrade symtom som efter en tid helt eller delvis försvinner. Efter 15-20 år övergår sjukdomen oftast i sekundär progressiv MS, med ökade besvär och allt fler funktionsnedsättningar. Vissa personer drabbas av primär progressiv MS. Då förekommer inga skov, utan sjukdomen ger gradvis ökande symtom och funktionsnedsättningar.

• Specialistläkare i neurologi ställer diagnosen MS med hjälp av magnetkameraundersökning av hjärna och ryggmärg, ofta med stöd av analys av ryggmärgsvätska, och med stöd av patientens symtom.

• Det finns ingen behandling som kan bota MS. Det finns dock läkemedel som effektivt kan bromsa den inflammatoriska processen vid skovvis förlöpande MS. Genom att sätta in behandlingen tidigt kan sannolikt sjukdomen hindras från att övergå i den progressiva fasen. Det finns än så länge ingen behandling som hjälper mot sekundär progressiv MS.

• Andra läkemedelsbehandlingar finns för MS-symtom som exempelvis gångbesvär, spasticitet, MS-trötthet (utmattning) och blåsrubbningar.

 

Om kampanjen MS-koll.se

Med upplysningskampanjen MS-koll.se hoppas Netdoktor på att sprida kunskap om MS, multipel skleros, sjukdomens symtom och hur den påverkar det centrala nervsystemet samt hur MS kan behandlas. Kampanjen vänder sig till de som har MS, de som inte har någon diagnos men som har upplevt vissa neurologiska symtom samt till anhöriga, vårdpersonal och allmänt intresserade.

Upplysningskampanjen omfattar ett kunskapstest och ett antal informationsmejl till intresserade deltagare. Testet och de uppföljande mejlen skall öka deltagarnas förståelse för MS och de olika stadierna av sjukdomen.

Netdoktor har utformat allt innehåll och ansvarar för alla delar inom upplysningskampanjen. Samtliga texter är granskade av docent Jan Lycke, överläkare i neurologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kampanjen drivs i samverkan med Neuroförbundet.

Upplysningskampanjen uppbär ovillkorat ekonomiskt stöd från bioteknikföretaget BiogenIdec.