17 december, 2021
Att elbilen kommer vara en stor del av den framtida fordonsflottan råder knappas delad mening om idag. Aktiekurserna för elbilstillverkare som Tesla och Nio har rusat och börsbolag som arbetar med laddningsteknik har också gått väldigt starkt. Visst kan det komma små hack i vägen men oavsett om det går som de mest optimistiska tror eller som de mest pessimistiska tror kommer andelen vara stor, betydligt större än idag.
Det är onekligen en global megatrend vi ser och dess tillväxt kommer sannolikt att öka framöver. Men hur stor andel kommer vi att se av de olika lösningarna och kommer den klassiska bensin- eller dieseldrivna bilen att fasas ut? Svårt att sia om men om man använder rapporten ”Elbilar på frammarsch – EN prognos över framtidens fordonsflotta” kan man få en fingervisning från de som är vana att prognostisera framtiden. Rapporten är framtagen av Stockholms Handelskammare med en hel del statistik från Statistiska Centralbyrån som underlag och massor av andra källor.
Som alltid när det kommer till framtidsprognoser får man ta det för vad det är och inte en sanning. Mycket tyder dock på att någon av de scenario som man presenterat kommer att bli en sanning framöver. Vi får väl se.
De tre prognoserna, som också finns som tabeller här intill, visar hur många laddbara personbilar vi kan komma att ha i Sverige fram till 2030. Det skiljer ganska mycket åt i de tre prognoserna:
• Medelprognos: 2,6 miljoner laddbara bilar. Motsvarar 50 procent av det totala antalet personbilar.
• Högprognosen: 3,4 miljoner laddbara bilar. Motsvarar 65 procent av det totala antalet personbilar.
• Lågprognosen: 1,4 miljoner laddbara bilar. Motsvarar 28 procent av antalet personbilar.
Det kommer såklart att krävas mycket för att detta ska bli verklighet. Exempelvis så om rapportens medelprognos blir verklighet så kommer antalet laddpunkter i landet behöva bli runt 260 000 år 2030 och de är idag, tio år innan, 10 300 stycket. Ganska rejäl ökning med andra ord och troligen en bra investering om man finner något av bolagen som ska montera dessa de kommande åren.
Men det är en utveckling som säkert behövs om Sverige ska nå de uppsatta klimatmålen. Enligt de beräkningar som man presenterar i rapporten kommer en omställning till nämnda medelprognos att ge en minskning när det kommer till utsläpp om 57 procent jämfört med 2018 års värden. En stor vinst alltså.
Sen finns det såklart massor av hinder som måste passeras för att omställningen ska bli verklighet. Några av dessa är:
• Det finns en risk att elbilsutvecklingen inte kan ta fart enligt prognoserna på grund av teknikproblem eller brist på råvaror som behövs i elbilsproduktionen, exempelvis kobolt, grafit, litium och magnesium.
• Det finns dessutom en överhängande risk att tillväxten i inköp av elbilar avtar om laddinfrastruktur och elnätskapacitet inte förbättras.
• Dessutom baseras prognoserna på de styrmedel som finns nu (bland annat bonus-malussystemet), och det är inte otänkbart att systemet kommer att förändras under de kommande tio åren.
• Det är oklart hur bilbeteendet kommer att förändras framöver. Ökat miljömedvetande kan till exempel göra att fler använder sig av kollektivtrafik, samtidigt som det även kan öka efterfrågan på laddbara bilar. Dessutom kommer bilanvändningen sannolikt att ändras i takt med att onlinehandeln fortsätter att öka. Behovet av att köra bil för att handla exempelvis mat, kläder och hushållsvaror minskar när de går att beställa hem.
Spännande att följa bilindustrins utveckling
Helt klart är att nya aktörer knackar på dörren för världsmarknaden och att gamla storsäljare måste möte den ökade konkurrensen. Infrastrukturen runt om en elektrifierad bilflotta måste förändras och det dyker hela tiden upp nya aktörer med bra idéer som kan bli spännande delar av utvecklingen.
Politiker kommer att få vända och vrida på massor av nya krav som dyker upp i eftersvallet av nya elektrifierade produkter kopplade till elbilar. Idag har vi till exempel ett läge där man ännu inte riktigt vet hur man hanterar en elbil och dess stora batteri i händelse av brand. Utmaningarna är som sagt stora men det är nog ett måste att bilindustrin och länders fordonsflottor ställer om för att kunna möta såväl människans som naturens krav på mindre utsläpp.
Fakta:
För att Sverige ska stå bättre rustat att klara de kommande årens snabba elektrifiering av fordonsflottan föreslår Stockholms Handelskammare följande:
• Bygg ut laddningsinfrastrukturen i hela landet i linje med EU:s rekommendationer. Inkludera utbyggnaden av laddinfrastrukturen i den kommande revideringen av den nationella planen för transportsystemet. Tätbefolkade områden behöver fler laddpunkter redan i dag samtidigt som många glesbefolkade områden saknar laddinfrastruktur helt.
• Fortsatt stöd till köp av elbilar.
Dagens styrmedel bör ses över. Bonus-malus- systemet måste förtydligas och skärpas. Samtidigt har systemet haft önskad effekt och ett fortsatt stöd är avgörande för omställningen av fordonsflottan, givet att laddbara fordon också i fortsättningen är dyrare än bensin- och dieselbilar.
• Inför en miljöorienterad skrotningspremie
En skrotningspremie ökar de ekonomiska incitamentet för att få bort gamla bilar med höga utsläppsvärden och få fart på nybilsförsäljningen i kölvattnet av coronakrisen. Skrotningspremier har i både Europa och USA ”Cash for Clunkers” ökat nyförsäljningen av bilar. I kölvattnet av den globa- la finanskrisen 2008–2009 inrättade USA ett federalt skrotningsprogram – Cash for Clunkers – som innebar att konsumenter premierades med en bonus om de bytte ut sin gamla bil mot en ny, mer miljövänlig. En liknande satsning kan med fördel införas i Sverige för att, post-corona, få igång bilförsäljningen och skynda på fordonsflottans omställning.
• Förbättra elnätskapaciteten för att möjliggöra laddning samtidigt
En stabil och säker elförsörjning året om är viktig för att upprätthålla en fordonsflotta som i huvudsak består av laddbara fordon. Att bygga ut och förstärka elnätet sker inte över en natt. Därför är det hög tid att komma igång med dessa satsningar.
Medelscenario till 2030
År Antal laddbara bilar Andel laddbara bilar
2015 14 545 0,3%
2016 26 376 0,6%
2017 43 287 0,9%
2018 66 058 1,4%
2019 96 952 2%
2020 157 254 3%
2021 251 740 5%
2022 390 771 8%
2023 579 375 12%
2024 814 144 17%
2025 1 084 745 22%
2026 1 378 915 28%
2027 1 687 189 33%
2028 2 001 245 39%
2029 2 317 180 45%
2030 2 632 674 50%
Högscenario till 2030
År Antal laddbara bilar Andel laddbara bilar
2015 14 545 0,3%
2016 26 376 0,6%
2017 43 287 0,9%
2018 66 058 1,4%
2019 96 952 2%
2020 165 979 4%
2021 276 479 6%
2022 442 596 9%
2023 672 821 14%
2024 965 614 20%
2025 1 310 381 26%
2026 1 693 173 34%
2027 2 102 904 41%
2028 2 528 893 49%
2029 2 966 220 57%
2030 3 411 850 65%
Lågscenario till 2030
År Antal laddbara bilar Andel laddbara bilar
2015 14 545 0,3 %
2016 26 376 0,6 %
2017 43 287 0,9 %
2018 66 058 1,4 %
2019 96 952 2%
2020 140 426 3%
2021 192 454 4%
2022 254 721 5%
2023 329 197 7%
2024 418 369 9%
2025 524 933 11%
2026 651 791 13%
2027 803 151 16%
2028 982 030 20%
2029 1 194 268 24%
2030 1 446 764 28%
Prognos drivmedelskategoriers andel av nyregistreringar
År El Laddhybrid Bensin, diesel, elhybrid
2020 8 % 11 % 81 %
2021 13 % 18 % 69 %
2022 21 % 25 % 54 %
2023 30 % 33 % 38 %
2024 38 % 38 % 24 %
2025 44 % 41 % 14 %
2026 50 % 42 % 8 %
2027 54 % 42 % 4 %
2028 57 % 41 % 2 %
2029 60 % 39 % 1 %
2031 62 % 37 % 1 %
Källa: SCB och egen bearbetning.
Anm.: För åren 2015–2019 redovisas faktiska utfall.
Elbilar och laddhybridbilar i siffror
Elbil Laddhybrid bensin
Räckvidd elmotor 25-40 mil. 4-6 mil
Utsläpp gram koldioxid/km. 0 48 för bensin
Tid till fulladdat batteri (normalladdning)
8-10 tim. 3-4 tim
Tid till fulladdat batteri (snabbladdning)
30-60 min. 30 min
Procentuell tillväxt nyregistrering
Jan-maj 2019-2020. 13 %. 105 %
Bonus-malus subvention*. 60 000 kr 21 150 kr
*baserat på värden för den mest sålda elbilen januari-maj 2020, Tesla model 3 och den mest sålda laddhybridbilen samma period, Volvo V60, som tas i trafik 2020.