Energifrågan är, av naturliga orsaker, ett ofta debatterat ämne och de kalla vinterveckorna gjorde nyligen frågan till en riktigt het potatis bland politiker. Vi kommer under lång tid att få höra dessa diskussioner för frågan är inte helt enkelt att ge ett hållbart svar på.

Omställningar tar tid och det finns flera olika ståndpunkter så intressekonflikter är oundvikliga. Men ett som vi med största säkerhet att ta fasta på är att vindkraften kommer att få en större plats i landets energiförsörjning än den har idag. Dels för att tekniken utvecklas med även för att det dyker upp nya möjligheter med exempelvis vindkraft på vatten. Men det bör också sägas att vindkraften ofta kritiseras. Att det inte är självklart att bygga ut vindkraften och många anser att den är ett hot mot naturen. Att vi i Sverige har högt ställda klimatambitioner, 100 procent förnybar elproduktion till 2040, gör såklart att många beslut behövs fattas i närtid. Det här med fullt ut förnybar elproduktion på 19 år är ett regeringsbeslut. Ett beslut som ät taget för framtida generationer men som kommer krävas massor av innovationskraft, samverkan och gigantiska insatser. Det gäller såväl från politiskt håll och de myndigheter som berörs men även från näringslivet. En utmaning helt enkelt. För att Sverige ska ges möjlighet att nå dessa mål har Energimyndigheten och Naturvårdverket tagit initiativ till en samlad strategi för hållbara utbyggnad av vindkraft i Sverige. Det är inte bara att slänga upp nya vindkraftverk till höger och vänster. Det krävs en genomtänkt strategi. I början av året släpptes en rapport som bygger på dessa strategier och som vi tagit del av och i denna text presenteras delar av innehållet. Man vill med detta initiativ presentera en strategi som hanterar den snabba och kraftiga utbyggnad av vindkraften som sker och dessutom bidra till att de politiska målen angående energifrågan verkligen kan lösas. Från de bägge myndigheterna finn en samsyn om att ett gemensamt arbete ökar möjligheten att lyckas. Alternativet hade varit att ta fram detta arbete var för sig och då hade såklart samsynen försvunnit och risken för splittring ökat. För att nå den här typen av mål krävs samarbeten och de har de bägge myndigheterna tagit fasta på. Något som snabbt konstateras i rapporten är att det på den avreglerade elmarknaden främst är marknadsekonomiska incitament som styr var utbyggnaden sker. Det kanske behövs en annan blick på det hela genom att titta på vart det är samhällsekonomiskt fördelaktigt på sikt att bygga ut. Precis som nämndes i början så är det samspelet mellan näringsliv och myndigheter som säkerligen kommer att möjliggöra att målet nås. Syftet med den framtagna strategin är att bidra till energiomställningen genom att skapa förutsättningar för att den framtida utbyggnaden av vindkraft sker på ett långsiktigt hållbart sätt. En viktig fråga för en hållbar vindkraftsutbyggnad handlar om att utbyggnaden i allt större grad fördelas på ett lämpligt sätt över landet, bland annat utifrån ett elförsörjningsperspektiv och med hänsyn till andra markanvändnings- och samhällsintressen. Därför har Energimyndigheten och Naturvårdsverket valt att lägga strategins fokus på att utveckla planeringsprocessen för vindkraft. De har utifrån behovet av förnybar energi i tidigare gjorda scenarioanalyser antagit ett totalt nationellt utbyggnadsbehov av vindkraft till 2040-talet som motsvarar minst 100 TWh, varav cirka 80 TWh sker på land. Det motsvarar 70 procent av dagens elanvändning. Detta är en utgångspunkt som givetvis kan komma att behöva justeras i efterhand. Till exempel kan den ökade elektrifieringen i samhället inom bland annat industrin öka utbyggnadsbehovet markant. Den utvecklade planeringsprocess som föreslås i strategin är dock tillämplig oavsett storleken på utbyggnadsbehovet. Utifrån det nationella utbyggnadsbehovet har de arbetat fram regionala utbyggnadsbehov utifrån ett antal kriterier som därefter ska analyseras vidare i det regionala arbetet som de föreslår. De har också tagit fram ett nationellt kartunderlag som utgör ett användbart planeringsunderlag för länsstyrelsernas regionala analyser och i förlängningen, för den kommunala planeringen av vindkraft. Under strategiarbetet har även Naturvårdsverket, Försvarsmakten, Riksantikvarieämbetet och Sametinget tagit fram tematiska planeringsunderlag som kan användas i det fortsatta arbetet. Strategin beaktar den landbaserade vindkraften och när det gäller havsbaserad vindkraft hanteras den istället inom Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplaner som nu ligger för beslut hos regeringen under 2021. Rapporten är matnyttig och läsvärd och vi rekommenderar alla som har intresse för dessa frågor att ladda ned den i sin helhet. Den fakta som presenteras här intill har vi tagit med endast för att visa på den bredd på frågeställningar och dess komplexitet. Den ger ingen djupare analytisk information i sig, men för den vetgirige finns som sagt rapporten i sin helhet att ta del av. Fakta För att få ett brett perspektiv på vindkraftsutbyggnaden har många aktörer involverats genom dialog och samverkan. De har haft möjlighet att ge sina synpunkter på vilka utmaningar och knäckfrågor som behöver hanteras i strategin. En annan viktig fråga i dialogerna har varit att uppmärksamma berörda aktörer på det stora utbyggnadsbehovet som väntas till 2040-talet och på behovet av att skapa en beredskap för den förväntade utbyggnaden. Myndigheterna har valt att särskilt lyfta fram följande samverkansaktiviteter: • En inledande hearing för att få inspel från berörda aktörer och intressegrupper på hur problembilden för en hållbar vindkraftsutbyggnad ser ut. • En avslutande hearing för att informera om strategins upplägg och innehåll och ge möjligheter till att komma med inspel. • En kontinuerlig dialog med länsstyrelserna under hela arbetet, dels på hand- läggarnivå, dels genom dialoger mellan Naturvårdsverkets och Energi- myndighetens generaldirektörer, länsråden och landshövdingarna. • Möten med samtliga länsstyrelser under oktober och november 2020 för att informera om och förankra strategins innehåll och upplägg. På mötena har även upplägget på det fortsatta arbetet diskuterats, bland annat behov av stöd från andra centrala myndigheter i det regionala arbetet. (Totalt 300 deltagare, varav 280 från länsstyrelserna). • Två rundabordssamtal med vindkrafts- och elnätsbranschen, ledda av Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets generaldirektörer, för att inhämta branschens synpunkter på upplägg och utmaningar i strategin och strategins slutliga upp- lägg och innehåll. • Sju dialoger med nyckelaktörer (Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät, Sametinget, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges kommuner och regioner), ledda av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets generaldirektörer, i syfte att inhämta synpunkter på upplägg och utmaningar i strategin samt möjligheter att medverka i arbetet. • Dialoger med Krokoms, Jönköpings, Piteå, Kristinehamns och Sundsvalls kommuner om förslaget om förändrad kommunal tillstyrkan och åtgärder för lokal nytta. En annan utgångspunkt i uppdraget är att vindkraftsutbyggnaden ska vara hållbar. Det handlar således om att ta hänsyn till såväl ekonomiska som ekologiska och sociala aspekter vid utbyggnaden. Det är i sin tur i linje med Sveriges övergripande energipolitiska mål, som handlar om att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Med en hållbar vindkraftsutbyggnad avses i detta uppdrag en utbyggnad av vindkraft som: • Bidrar till energiomställningen och att de energipolitiska målen nås. • Fördelas jämnt över hela landet, såväl på land som till havs, för att bidra till en trygg och robust elförsörjning. Detta genom att en större geografisk spridning av vindkraften minskar variationerna i elproduktionen från vindkraften. • Att vindkraften i större utsträckning bidrar med driftsäkerhetsförmågor i alla systemdrifttillstånd så att kraftsystemets driftsäkerhet är fortsatt acceptabel och bidrar till ett leveranssäkert kraftsystem. • Sker på ett sätt så att inte möjligheten att nå miljömålen som Hav i balans, Levande kust och skärgård, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv försämras. Detta innebär bland annat att minimera vindkraftens negativa påverkan på höga naturvärden och hotade arter. • Sker med hänsyn till människors hälsa och livsmiljö avseende buller, upplevelser av landskapet och möjligheter att utöva friluftsliv. • Att vindkraftsetableringar är väl förankrade i området där de byggs och att de genererar mervärden till lokalsamhället. • Sker resurseffektivt, vilket förutsätter att goda vindlägen nyttjas. Handlar idag till stor del om att utnyttja bästa turbinteknik. Detta beskrivs vidare i kapitel 2.3.4, Genom att utnyttja goda vindlägen behöver färre verk byggas, vilket innebär att mindre markytor behöver tas i anspråk, resursanvändning och produktionskostnader blir lägre och färre människor och djur påverkas. I syfte att utröna vilka frågor som oftast lyfts av allmänheten i relation till vindkraftsärenden och som lokala och regionala aktörer därför bör ha kännedom om, har myndigheterna kontaktat ett flertal kommunala tjänstemän som jobbar med vindkraftsärenden. Värdefulla synpunkter har också kommit från pilotprojektet ”Hållbar vindkraft i Dalarna” som särskilt lyft fram behovet av att kommunicera kring energiomställningen och vindkraftens roll i denna. De frågor som oftast förekommer inkluderar följande frågor: • Vindkraftens påverkan på energisystemet/elsystemet i stort. • Vindkraftens roll i elsystemet. • De juridiska förutsättningarna för vindkraftsprojekt. • Planerings- och tillståndsprocesser för vindkraftsprojekt. • Vindkraftens påverkan på den lokala och regionala tillväxten. • Vindkraftens påverkan på lokala jobb. • Vindkraftens påverkan på turism. • Vindkraftens påverkan på arter, till exempel renar och örnar. • Vindkraftens påverkan på människor och människors hälsa. • Vindkraftens påverkan på landskapsbilden. • Vindkraftens tekniska förutsättningar. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stronger rabattkod